Aftonbladet – 7 december 1850, sida 2

indelningsverket ännu hade så många anhängare, tt hr Stiernsvärd fruktade; det möjtigen denna i motionärens ögon riktigaste åtgärd icke skulle blifva bifallen, så hade han uppgjort ett alternativt förslag att, med indelta armåens bibehållande inrätta fö svarsverket på en mera betryggande fot. För detta ändamål ansåg motionären att nuvarande beväringsexercisen borde afskaffas och i stället skyttgillen stiftas öfver hela riket med anslag af staten och under dess kontroll. Tillfälle erbjuder sig säkert att återkomma till detta genomgripande förslag, som var af ovanlig detaljutarbetning och upptog en ganska rund tid att uppläsa, samt bordlades, sedan hr Stjernsvärd begärt dess kommunicerande med de öfriga stånden, och en talare yt rat sig emot hufvudförslaget, men trott sig hysa sympathier för förslaget M 2 eller alternativet. — Hos Prestestånd:t väckte frågan om bordläggningen af Konstitutions-utskottets memorial angående representationsförslaget något motstånd. Prosten Almqvist begärde att med föredragningen deraf måtte få anstå till motionstidens slut, och prosten Melgn yrkade att memorialet tills vidare måtte anses såsom icke bordlagdt. Häremot anmärkte v. talmannen biskop Holmström, som i anseende till erkebiskopens sjukdomsförhinder förde ordet, att han enligt Riks dagsordning:n vore mnödsskad att föredraga de mål som inkommo, och att bordläggning måste ega rum. Doktor fäve erinrade om att konstilutionsutsko tet vid föregående riksdag gifvit sig tillräcklig tid med de grundl2gsfrågor det haft alt behandla, fästade (liksom prosten Almqvist) uppmärksamheten på den ofullständighet i det till riksstånden inkomna förslagets form, som blifvit en följd af utskottets brådska, och visste ej att några ovanliga händelser inträffat, som kunde gifva skäl till frågans brådstörtade afgörande; Doktor Reuterdahl mente att bordläggningen innebure just det uppskof här önskades, fast det icke vore afgjordt huru län.e det kunde räcka, och tremställde att allt vidare ordande derom måtte få hvila tills talmanskonferensen kommit ötfverens i bvilken ordning frågan skulle förekomma. Prosten Setterbiad yttrade såsom skäl för uppskof, att bland dem som egde att döma öfver det hvilarde förslaget, funnes personer som icke ännu hunnit taga kännedom af detsammas innehåll; hvarpå biskop Hallström (ledamot af Konsitutionsutskottet) svarade, att det då vore så mycket bättre att frågan i tid kommit på ståndets bord, så att det nu vore tillfälle att erhålla kärnedom derom, cceh prosten Qviding, att de som kunnat resa hit utan en sådan kännedom, icke torde förskaffa sig den bädanefter, ,eller genom undervisning blifva bättren. Vid remissen af prosten Melazders motion om rätta lysningsort till äktenskap förekom älven en diskussior, närmast föranleld af prosten Lindbergs yrkande, att lysning måtte ske i den ort der bruden är mantalskrifven, i stället att motionären anselt den borde ske der bruden är kyrkskrifven, för hvilken sednare åsigt Rabenius åberopades. Motionen understöddes af herrar Wallman, Säve och Gume ius ; hvaremot herrar Almqvist och Sandb2rg ansågo de i författninger i förevarande ämne som redan förefinnas, tillräckligt tydliga: Prosten Holms motion (i sammanhang med den om fattigvårdsstyrelsen och sockennämden) angående förhållandet med kringstrykande personer, föran!edde ett tillägg af doktor Sive om nödvändigheten af tvångs-arbetsinrättningar, hvari flera af såndets ledamöter instämde. Derefier förekommo åskilliga nya motioner, bland hvilka den märkligaste var doktor Sandbergs att Tulltaxan, Bränvinsbränningsförordningen, Statsregleringer, samt Bevillning:och Charta-Sigillataförordningarne måtte i det närmaste oförändrade bibehålas ti!l nästa riksdag. — Udi Borgarståndets plenum i dag föredrogs först hr Cassels motion angående vppskjutande sf representationsfrågans afgörande. Flere af ståndets mediemmar trodde att det var för tidigt alt upptaga denna vigtiga fråga förr än längre framåt rikslagen, men ansåg dock hr Potr att ståndat derom kusde yttra sig, för att gifva talmanskonferensen någoa ledning i frågans behandling. Derefter förekon Iberit!e:sen af de kommitterade för tryckfribeters vård ceb justitisombudsmannens, i anledning hvaraf br Petre gjorde åtskilliga intresIsania anmärkningar, som vi sedan skola meddeja. Kongl. Maj::s propositioner som blifvit till lstånden inlemnade, och hvars innebåll är i on:dagsnumret upptaget, upplästes och remitterades till Utskotten. Memaoria!er från Statsutskottet, Konstitulionssarot Besvärsoch Ekonomiutskotten om tillökning af dessa utskotts banstiledamöier upplistes; och bevi jades åt statsutskottet, utom de redan der anställde emlbatsmänner, 1 sekrete;are för riksgäldsverket, 1 kamrer och 2 mnotarier; åt konstitutionsutskottar, 1 notarie och 2 kanslister, simt äfsen vat Bastvärsoch Bsonomiutskottet 1 nota:in, och i mån af behof 2 kanslister. I Från Konsitutio:sulsiotet var ankomimet memorial avgående Kong! Mej;ts förslag till Riksdagsordeing och Rageringsform, i sntedning hvaraf åtskilliga talare yttrade 215 bland hsi!ka synnerligen hr Waern bade ett andragande som vann stort biel. Det gick ut på att visa visten af att det hviiands förslaget ej a för bastigt måtte blifva af sändernr behandiadt,