Aftonbladet – 6 december 1850, sida 2

na riksdag, erkände derss behörighet och lämpligheten att framdeles söka en förändring i de bestämmelser som invändningarna angingo, fastän man icke ansåg anmärkningarna vara af så betänklig art att de kunde hindra frågans afgörande. Vi miste för öfrigt äfven bekänna att be rörde conference icke tycktes hafva det lif och den spirit, som man skulle väntat vid en så obrinnande, frågas bshandling, och som vi boppas måtte visa sig nästa gång; snarare tycktes det ligga nigoating så att säga gråkallt i temperaturen för tillfället, hvartill orsaken måhända till någon del lig deri att inga egentliga opponenter el:er tviflare framträdde, och ingen af bondeståndet tog till ordet mer än Nils Pebrsson i Boda, som på slutet hade ett belt kort anförande; utan debatten måste bringas i gång derigenom att åtskilliga af förslagets egentliga vänner, såsom hrr Halling, Wern, grefve Anckarsvärd m. fl. vid föredragningen sjelfve framställde de anmärkrviogar, som ansågos kunna komma i fråga i afseende på de speciella paragraferna, och på samma gång responderade för förslaget. Ea närvarande ledamot, IL. J. Hjerta, sökte gifva diskussionen en allmännare karakter genom att föredraga och kommentera en artikel, som samma dag hade varit synlig i tidningen Tiden, emot representationsförs!aget, och hvaraf Man ser att den konservativa sidan nu tagit sådant mod till sig, att den förklarar sjelfva den allmänna valrättsprincipen sakna nationens sympatier. Men övergången till detta sätt att behandla frågans i allmänhet och partiernas ställning tycktes väcka något missnöje hos en och annan och blef icke fortsatt, emedan mån ansåg sig böra tills vidare fortgå med den speciella. granskningen. — te