Aftonbladet – 6 december 1850, sida 1

Article Image
UTRIKES, I Den i dag ankomna utrikes posten medförde idningar från Hamburg till och med den 29, Paris den 27 och London den 26 sistl. NoI vember. Köpenhamns tidningar med södra posten gå Itill och med sistl. lördag. DANMARE. I Oaktadt tryckfriheten redan genom 1848 lårs lag blifvit gällande för danska staterna, Ihade lagen derom icke ännu blifvit tillämpad i Slesvig. Danske militärbefälbafvaren har väl icke begagnat den fortfarande censuren, i annat afseende, än hvad som erfordras för krigsrörelsernas betryggande; men amtmän och borgmästare synas hafva begagnat den till en icke behöflig grad. Detta är numera så till vida afbjelpt, att regeringskommissarien genom en förordning upphäft censuren. Den säges likI väl till lydelsen vara underkastad nigra briIster, som skulle kunna mediöra stridigheter mellan polismakten och författare, tidningsutgifvare, m. fl. — Man hoppas dock att detta afbjel, es. I Jutland bafva nu utbetalningarne af ersättninogarne för levereringar, m. m. under danska armåeens förläggning derstädes, börjat. I Flensborg hade den 24 Nov. en sorgefest hållits på kyrkogården, der det vid Idsted fallne danska krigsbefälet ligga jordade, i anledning af de grafstenars uppresande derstädes, som konungen af Danmark anskaffat grafplatserna. Äfven för några vid andra träffningen fallna danska officerare hafva monumenter der blifvit uppsatta. . Från krigsskådeplatsen intet nytt af vigt; men i slesvigbolsteinska tidningar läses en underrättelse från Magdeburg, som visar, att Brunsvik icke vidare anser sig kunna protestera mot österrikiska och andra förbundstruppers genommarsch till Holstein; men att likväl nya förfrågningar gjorts hos preussiska kabinettet, och att emedlertid man beredde sig att motsätta sig durchmarschen, om Preussen anser sig böra understödja motståndet. SPANIEN. Deputeradekammarens session den 48 November var af intresse genom en oväntad opposition af Donoso Cortes, hvilken beskyllde styrelsen för korruption vid förvaltningen. Han begagnade nu en uppkommen fråga om ett vals behörighet, och de ganska otvetydiga bevisen för inverkan på detta val. Han visade, att korregidoren (borgmästaren) till och med förfalskat vallistorne, och låtit rösta för diktade namn; men det var ej så mycket valet, som. regeringens förklaring då korrigidoren blef inställd för domstol, att saken icke tillhörde den, utan till kammaren, som han klan drade. Detta var en princip, som alldeles tillintetgjorde valrättens fribet. Då domstolar undandraga sig att afgöra rättsfrågor, sade han, och lemna åt politiska korporationer att afgöra sådana, är det slut med friheten, 0. s. Vv. — Valet blef ogilladt, sedan ännu en medlem, en domare vid namn La Hoz, yttrat sig. FRANKRIKE. Den allmänt spända uppmärksamheten på utvecklingen af den tyska frågan har för tillfället trängt de inre frågorna i bakgrunden och till en del lemnat rum åt fruktan, att kriget till slut möjligen kunde blifva oundvikligt. Emedlertid voro både regering och nationalförsamling tydligen bestämda för den åsigten, att å ena sidan Frankrike i denna sak borde hålla sig neutralt, och att å andra sidan det begärda anslaget borde beviljas till uppbåd af 40,000 man för att förstärka de östliga garnisonerna. Beträffande general Grammonts motion angående förflyttande af regeringens säte från Paris till Versailles, har lagstiftande församlingen med 437 röster mot 194 beslutat atticke upptaga den till pröfnoing. General Fabviers motion om Abd-el-Kaders frigifning och transporterande till Saint-Jeand Acre har, efter yttranden af öfverste Charras och krigsministern Schramm, blifvit afslagen med betydande majoritet. I den Allaisska saken (angående Dix-D:cembristernas föregifna mordkomplott mot Dupin och Changarnier) har undersöksvingsdomstolen förklarat, att intet åtal inför domstol kunde ske. Man vill nu veta, att en parlamentarisk undersökning skall inledas. Presidenten af Capua, broder till konungen af Neapel, blef den 25 Nov. häktad i Paris för en skuld af 4000 francs till en advokat, men kort derefter åter stäld på fri fot, sedan han förskaffat borgen för summan. Grevinnan Batthyany, enka efter den ungerska frihetsmartyren, hade ankommit till Paris. Charles Lesseps, en af redaktörerna i den nya tidningen Voe Univers I, har blifvit häk

6 december 1850, sida 1

Thumbnail