Aftonbladet – 29 november 1850, sida 2

dens talmän, statsrådets ledamöter, åtskillige högre embetsmän och herrar femtio äldste voro inbjudne. — Det berättas att öfverste Ericsson, som enligt sitt kontrakt med staden angående nya slussbyggnaden kommer att, utom de vilkor han under arbetstiden åtnjutit, erhålla särski:dt 10,000 rdr banko, anslagit hälften deraf till delning mellan sina medbjelpare vid arbetet, majoren de Geer och löjinant Westfeldi. — Den mindre dockan, som blifvit anlagd vid det s. k. Tjärhofvet, hsr pu blifvit firdig och öppnades utan några större högtidligheter. EE — Efter Postiidningen för i går meddelas följarde utförligare beskrifning på den nya slussen och dess öppnande. Den förra delen häraf eller det bistoriska och topografiska är hufvudsakligen sammandraget ur den förat i Aftonbladet omrämnda skriften af hr Georg Svederus, hvilken innehåller många intressanta data i det:a hänseende: Segelfarten från Mäleren till Saltsjön, genom den förras sydliga utlopp (emellan den egentliga staden och Södermalm). skedde ända till konung Johan TIT:: tid utan slussverk, endast gerom varpning och mot vissa afgilter till magistraten. r 1634 aulade öfverståthållaren riksrådet Clas Fleming den försis slussen, af träd, som 4642 bekläddes med holländsk! tegel, och lemnade genomfart endast åt fem fot djupgående farkoster. 4744 begynte den hög: ålderstigne Polhem d. ä. en ombyggnad af danna stuss, till en storlek af 400 alnars längd, 39 fots bredd och 40 fots djup och sonen fullbordadae arbetet, med en sammanräkpad kostnad af nära 340.000 rdr bko enligt nuvarande myntifot. Vid en stor reparation 1840 fana man i den murade banken vid e k röds slussea ett balft dussin pumpstockar af högst ovan liga dimensioner, hvilka P. väl i ex beskrifning ofagvämnt, men hvarom vederböranda ru icke haft någon kämnedom, så att man endast för det rika metallisva fyndet befattade sig dermed. Polhemska kanalens tilltagande bristfällighet cch nog inskränkta dimensioner väckte tanken på bebofvet af en alldeles ny slussanläggning närmare åt stadssidan af näset (d. v. s. närmare intill Skeppsbron och räntmästarehuset). rv 4841 blef beslute: fattadt och ett pris af 200 dukater utfärdades för de bästa ritningar och pianer, hvilket pris 4843 förhöjdes vill 500 dukater, och ett förslag ingafs nu af d. v. öfverstelöjtnanten nr. m. öfversten vid flottans mekaniska corps, Nils Ericsson, som också antogs att såsom öfvermekanikus anföra arbetet. Slussens dimensioner bestämdes till 450 fots längd emellan portarne, 32 fots bredd oc 42 fots djup på slusströskeln vid Saltsjöns lägs:a vattenhöjd. I slussbyggnadsdirektionen, utnämnd af Konuvgen, inkallades öfverståthållaren (nu grefve J. Hamilton), kabinettskammarherren frih. Wrede, grosshandlare ÅA. Berg och E. A. Weber, samt handlanden A. M. Brinck och öfverste N. Ericsson. Genom kontrakt af den 12 Sept. 41846 uppgjordes öfverenskommelsen med den sistnämnde, och till arbetschef antogs n. m. majoren i flotta s mekaniska corps, frib. Gustaf Gerhard de Geer. Uti Oktober månad 4846 begyntes arbetet under många de profanas farhågor. Alla byggnader stoco på pålar, strömmen var stark, bottnen ganska ojemn, så att på ena stället behöft på öras ända till öfver 20 fots fyllning, på ett annat en större jordhöjning gerom muddring afföras, fördämning göras åt Mälaresidan, på den 6 å 8 fot djupa gyttjan, under det att man hade emot sig ett djup af 60 fot på båda sidor, och en qvarblifvande stödningsvall på ena ändan af slussgrafven måste anläggas ned i bråddjupet. Men huru saken bedrefs torde iahemtas lättast af ett litet, i dessa dagar utkommet arbete), som äfven för denna artikel delvis blifvit begagnadt. Det visade sig bland annat dervid, att hela det mnäg, som skulle genomgräfvas, alldeles icke blifvit af naturen danadt, utan af mennniskohand, och således utgjorde en igenfyllning af detta Målare-utlopp. Anda till 22 fots djup under vattenytan har man icke funnit en enda punkt med ett naturligare danadt jordiager, utan har hela sträckan från Mälaren till Saltsjön, öfveralit på nyssnämnde djup, bestått at fyllning. Murbruk, tegelstensskärfvor, glasbitar, jernskrot, myntoch förrostade vaperdelar hafva träffats på hela sträcksnp, äfvensom på nedersta djupet. Till och med kanonkulor har man der funnit, ehuru på ett mindre djup, och der blandade med murdeiar, hvaraf man hemtat den gissningen att dessa kommit tillfälligtvis vid någon af Stockholms utståndna belägringar, och att murdelarne, hvilka egentligen blot: anträffades midtför Jerntorgsgatan, varit lemningar af ett 2:r fordora uppbygdt torn, såsom fortsättning al försvarsverket, hvilket först icke sträckt sig längre än till Jerntorget, der Österoch Vesterlånggatorna, ou, såsom fordom, öfvergå i hvarandra, och der stadsmuren utomkring båda utgjorde en skarp böjning). Svårligen var det således här, som Olof Haraldson kunnatibehöfva gräfva sig igenom, när ban med sina skepp ville undgå Olof Skötkonungs här; hvaremot åtskillig sannolikhet finnes för antagandet, att denna Söder-ström just varit det gamla Stock-sund, som åt hbufvudstaden slutligen gaf namn. Arbetet, som beräknades kosta 422,000 rdr bko och upptaga fem års vid, står nu fårdigt, den 28 November 1850, eller på fyra års tid, och med en besparing af 96,000 rdr bio! — ett förhållande, lika ovanligt, som vida höjdt öfver hvarie slags loford från vir sida, helst sedan det till och med blifvit, uti K. M:ts å Rikssalen d. 23 dennes upplasta pid. riksdagsberättelse, med en ampel mention honorable omförmäldt. Den plats, som förut upptogs af södra slegtarhuset, bazaren för grönsaksförsäljnirg och fiskargårgen, blir nu planerod till ett rymligt torg. genomskuret af den med granitquaier och tvenne vindbryggor af jern utrustade och prydda slussbyggnaden, som bär följande gyllene inskrift: BYGGD UNDER OSCAR I:s o VII REGERINGSÅR. 2 Ceackennd ach Nva cluäcaan i heftuödstaden änn