Aftonbladet – 25 november 1850, sida 2

TALMÄNNENS TAL Å RIKSSALEN uti Plenum Plenorum i lördags. H. ex. hr Londtmarskalktens: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Svenska folkets ombud hafva nyss-i templets helzedom uppsändt sina förböner för Konung och FäJernesland, samt nedkallåt den Högstes välsignelse ill utförande af de sambällsvigt ga värf; som skola utmärka det i dag började riksmöte. Efter uppfyllandet af denna från förfädren ärfda, heliga. plägsed, så skiljaktig från hvad andra ständers riksförsamlingar förete, återstår den lika uråldriga, som af bjertat föreskrifoa pligt, att inför en -älskad Konung frambära vördnadens och tillgifvenhetens öskrymtade uttryck. Ridderskapet och Adeln lycksnskar sig, att främst få tolka dessa tänkesätt, oskiljsktiga från detta riksstånds ärfda tro och enskilda känslor: T det ostörda lugn, som Norden njuter, under det så många stormar nyligen skakat och ännu uppröra vår vetldsdel, vända sig täcksamma blickar til! E. K. M:ts tron, för den bevarade samhällsordningen och friden. Europa erkänner och häfdernåskola bevittna, både frukten af E. K. M:ts vishet, till vidmakthållande af. dessa fördelar, och den erfarenhet, icke den minst märkeliga i våra dagar, att den äldsta moharkiskt konstitutionella, fria sämhällsförfattnivg äfven varit dem Jugnaste. Den statskunnige betråktaren skall det egna deruti icke utdfalla; att änöu på dåtta rum äro församlade öfterträdarne af mma; ständer, som under; Gustaf Wasa grundade arf-riket i folkfrihetens sköte; räckte vapen åt .GustafAdolph till -tankefrihetens: skydd; med Csrtl den Elfte bildade den första nationalbeväpning-i Eurepa; under den Förste Fredrikoberedde-ett lagvark, som lädge Blod fram om andra länders; och med den Trettonde Carl täddäde Sverige från undergång. Tiden och; den fortskridande odlingen hafya-fordrat förbättringar i olika riktningar af vårt närvarande såmhällsskick. Lika med sina -medständer, fembär BR. och As till EESK: M:Usio underdåtiga tecksamhetför de omsorges, dem-E; K. M:t häråt egnat, — omsorger, härflutna, såsom alltid; ur debd idlaste kärlek till fäderneslandet, och en aldrighviande omtanka för dess fortgående i odling och ljus, förkofrati och styrkas 00 . :Fosterlandets lycka, oskiljaktig från E. K. M:ts