Preussiske exministern v. Radowitz. (Efter Nord og Syd, af M. Goldschmidt.) Radowitz är son af en katholsk far och en protestantisk mor. Han blef först af modren uppfostrad till protestantiska trosbekännelsen, men vid 14 års ålder infördes han af fadren i den katholska kyrkans sköte. Han föddes den 6 Februari 1797 i den lilla tyska byn Blankenberg vid Harz. Hans far bade studerat juridiken i Göttingen och hade hlifvit hugnad med ena braunschweigsk rådstitel. Familjen hade omkring 1750:talet kommit till Tyskland från en ort i Österrike, nära den ungerska gränsen. Då Josef Radowitz hade öfvergått till katholicismen, blef han insatt i en westfalisk militärskola (Westfalen var denna tid franskt) och ingick kort tid derefter, i December 1812 såsom artilleriofficer vid armåen. Han utmärkte sig både för kunskaper och tapperhet, och slogs så käckt mot tyskarne, att han erhöll hederslegionen. Han kommenderade i slaget vid Lei zig ett batteri, men blef der sårad och tillfångatagen. Han ingick kort derefter i kurhessisk tjenst och deltog. uti fälttåget mot Frankrike. År 1815, vid en ålder af 18 år, blef han antagen till förste lärare i mathematik och krigsvetenskap vid kadett-akademien i Kassel. Utom hans kunskaper och talanger kunde man måhända spåra andra orsaker till den lycka Radowitz gjorde; han saknade icke mäktiga be skyddare. Om man sammanbåller hans sednare oupphörliga förhållande tilljesutterna och hufvudmännen för det sydtyska katholska partiet, med det inflytande som de religiösa sällskaperna utöfvade i denna reaktionens gyllene ålder, så är det icke svårt att inse hvilka som voro bans tidigare beskyddare. Jesuiterna äro reflekterande menniskor; de hafva alltid sökt tillegna sig barn, som synts vara födde under någon lycklig stjerna, t. ex. Wallenstein, som föll ut genom ett fönster. Då nyligen ett birn gjorde en dylik färd från sjette våningen på rue Rivoli i Paris, utan att skada sig, tog ett andeligt brödraskap barnet genast till sig, ehuru det blott var en portvaktares son. bj F—E——— RER