Aftonbladet – 20 november 1850, sida 1

ändtligen måste han lyda; men hans spel försatte konungen i ett sådant raseri, att han drog sitt svård, öfverföll de närvarande och dödade fyra af dessa, innan man kunde afväpna honom Af ånger öfver denna handling blef han munk. Ett särdeles lamm, vid S:t Jöran! ropade den fremmande. Då dina lamm äro af den ullen, skulle jag väl vilja lära känna dina vargar.n För att visa sig ytierligare intressant, förde nu klockaren den okände till en annan grafvård och sade: Här är konung Christoffer den förstes graf Hen var äfven de andliges store, välgörare, mer blef det oaktadt med gift afdagatagen af chorherrn Arnefast i Ribe. Han dog anno Chri sti...n Ljudet af fotsteg afbröt den talande. En man nirmzde sig, höljd i en grå yllekappa, med en tjock käpp i handen och hans rödblå näsa och kinder bevittnade ett förtroligare umgänge med spirituösa drycker. vÅAr ni kanhända Hamburgerskepparen, hvars fartyg ligger på floden?s frågade han den främmande. Skeppskaptenen Peter Dirck från Hamburgn, svarade den tillfrågade stolt. Nå, gerna för mig, kapten, ehuru jag annars brukar rätt och slätt säga: skepparen; fortfor den förre. Jag är uppsyningsman öfver arbetsfångarne.n Jag vill hedra er med denna titel, ehuru jag annars kunde säga: fångvaktarep, afbröt honom Peter Dirk. Hvad önskar ni, herr uppsyningsman? Ibland karlarne, som under min uppsigt arbeta vid bamndammen — en rar samling, — är en Helgoländare, vid namn Henrik Jasper ett ungt blod, som för en sinula sjörötveri, el ier dylikt blifvit fast, och just icke är der sämste af det värda sällskapet. Denne såg er, då ni gick tll den stränge hr landshöfdingen på sloitet och då han hörde att niär en skeppare — kapten ville jag säga — från Hem burg, som till Tyskland skall öfverföra Ifröker Brigitta, så kom menniskan störtande till mig