Aftonbladet – 14 november 1850, sida 2

utan efter en genom utrönande af sakförhålTanden förberedd och dymedest välgrundad opinion. Det bör dock här, såsom många gånger förut skett, erioras, att vi för vår del utan tvifvel nästan 1 allt skulle instämma med skiiftens författare, i fa!l frågan vore att efter frilt val tillskapa det, som man ansåge för det bästa; mea att delta icke nu kan blifva sjelfva utgångspunkten, som deremot endast omfattar de två frågorna: 4:o Om det hvilande förslaget icke skulle åstadkomma någon förbättring i jemförelse med den fyrkamriga ståndsrepresentaiionen, och 2:o, I fall förslaget, oaktadt alla de deri befintliga bristern2, ändock skulle medföra ett politiskt framskridande, huruvida det icke då i alla fall vore klokt att antaga detsamma. Denna syapunkt hafva opinanterne likväl, såsom mean firner, öfvergått, med en jemförelsevis myctvet litt kand. Den nsända artikeln lyder som följer: Till Redaktionen af Aftonbladet! — Uadertecknado hafva blifvit uppdragne att anbålla om plats i tit. tidviag för bilagde uppsats, och hoppas derföre att tit. benäget torde intaga densamma vid första tillfälle. Om ock innehållet deraf är afsikonde från ti egna åsigter af den vigtiga samIsfrågan, äro vi liuveäl öfveriygade att tit. icke skall låta denca omständighet hindra uppsatsens intazaude, ty i denra så väl som andra frågor kan seuningen! endast utredas genom alla parterves bhörande. Broby Christiaustad den 92 Oxtober 4850. Nils Nilsson. Nils Penrsson. Södra Kelhul. S-guislycke. Y:lranden engående det hvilande förslaget till Svenska National-representaiioner.s ombildning afgifno ef ledamöter inom Bondeståndet i Östra Göinge härad. Bå det från sista riksdag hvilande förslaget till ny tiksdegsordning jemie tabellariskt eemmandrag af. uppgifterna rörande antsl röstande i de serskilds valafdelningar, som finnas upptegne i förslaget, blifvit på Kongl Mej:ts nådiga befellning tillställd bvsrje örsamling i flere exemplar, har afsigten dermed helt ert varit att hvarje samhällsmedlem :kulle få tillalle irbemta närmare kännedom com ianehållet af dessa vigtiga hendlioger och deröfver kui;pa yttra sig; ty endast på detta sött kan det engeniga folkes verkliga tanker om denna, samhällets största riga blifva ellmännsre bekanta. Det är till följd häraf, som vi tillåta oss att, sedsn vi granskat det hyilando representationsförslaget, härmed uttala våra åsigter sngående detsamma. Att en förändring i vårt representationssätt är behöflig har länge varit nära nog allmänt erkändt, men då en sådan förändring skall verkställas, vore det önskvärdt att den kommer att utgöra en verklig öfvergårg till ett bättre och rättsenligare förhållande. Det hvilende föreslaget synes dock i fiere sfseonden icke motsvara folkets önskningar. Vifinna isynnerhet enledniog till föjjande hufvudsakliga anmäörkiningar emot detsamma. 4: I 35 stadgas att riksförsamlingen skulle sam manträda på tvenne kamrar; men detta synes oss endast leda till splittring och ändamålslösa svårigheter. Alla de konstlade bevis som blifvit frem!agde för tvikammarsystemet kunna icke rubba vår öfvertygelse, stt det egentligen har sitt upphof i aristokratiens bemödanden ati betrygga sig om en större infytelse på nawudora!representationen; och hös oss finnes isga elementer h:saraf kan bildas em öfre karamare, icke heller något behof sf cn sådan. Den samfäldta valprincipen gär dessutom tanken på en il ursprung eller sammansättniog skiljektig repreion obehörig, Deremot kan det aldrig nekös att enkammarssstemeat skulle höja npatiozalrepresentationens kraft, och förhastade beslut i vigtiga frågor kunde litt förekommas derigenom att sädane ärenden finge firekomma till pröfning vid tvänne riksdagar. 2:0 I 5 föreskrifves att första kammarens ledamöter skulle väljas för nio år, men denna tidrymd synes vara för ling, ty en vald representast kan behöfva erinres att han bandler efter uppdrag, från hvilket han ken eniledigas, om han ej motsvarar sina kommittenters förtroende, 3:0 Enligt 6 skulle de valberättigede på lendet utgöra tvenne sfdelningar, hvaraf den ena skuile väljas omedelbart cch den andra genom elektorer. Furu denna föreskrift ken stå tillssmmans med grundsatsen att representanterne skola af fo ket utses medelst samfåldta val kunna vi ej begripa, ty den synes ingebära raka motsatsen. Den skulla också i tillömpniogen komma att itskilja bäde nationen och dess represeniener i tvänne klascer, lika skarpt begränsade och ef lika stridiga interessen mot herandra, som någonsin de nuvarande stånden; ty den ena afdelningen komme att iznehålla de högre embetemännens, löntagarnes och då rikes klass och den andra de underordnede tjenstemännens, mindre jordbrukarnes, hendtverkarnes ech de mindre förmögnes. Vi tro detföre aut om någon verklig förbättring af representationen skall vinnas, mäste icke blott valen blifva sarafsöldta utan äfven valsättet för alla medborgare enahanda, d. v. s. omedeibart, ty representanternes val genom elektorer förlemar folkets deltagende först för valen och slutligen för allmänna angelägenheter öfser hufvud, och det politiska interesset kan svårligen vä kas förr än rean gör valen omedeibara och derigenom bibringar hvarje enskild valberättigad medvetandet af den omedelbara vigt, som hans röst på effgörendet af landets angelögenheter äger. 4:02 7 bes g ser ett hvarje län skulle utgöra ett serskildt valdistrikt för val till Irdamöter i första kemmaren. I stora valcistrikter skulle ferta!et af de väljende icke tga tillräcklig tännedom om de personer på hvilka de önskade välja, hvarutom de skulle medföra den oligenheten aut hverje väljande mist!e rösta på flere personer. Intet val distrikt borde derföre vara större än att det ägde use blott en representant. 3:o 6 8 tillerkärner en.betseller ticnsteman med