Aftonbladet – 5 november 1850, sida 1

om att holsteinarne skulle eröfra Danmark, utan att de endast försvara sin frihet. Från Kiel nppgifves, att i den förklaring Isom blifvit beslutad vid prelaternas och godsegsrnes sammankomst derstädes, skall finnas Ttöljande uttryck : Prelater och godsegare, öfvertygade att vid I de europeiska förhållandenas nuvarande läge, striden med Danmark icke kan blifva afgjord I med svärdet och att under tiden all vidare blodsutgjutelse är lika grym som ändamålslös, Janse sig föranlåtna att högt och offentligt uttala sist yrkande om fred. De vända sig till landsherrens bjerta, de tyska regeringarnes rättvisa och stormakternas vishet, för att se denna önskan så snart som möjligt uppfylld till begge ländernas väl. Enaligt Hamb. Corresp. skall det så kallade ridderskapet efteråt haft ett sammanträde, hvarvid de biträdt den nämnde förklaringen, under reservation, att det blott kunde menas en sådan fred, som betryggade hertigdömenas gamla rättigheter och hufvudsakligen den, att förblifva förenade; imedlertid säger berättaren: om denna reservation blifver offentliggjord, vet man icke (!) Man vet äfven ingenting bestämdt om hvad general Hahn uträttar i Kiel, men det tros, att han, i enlighet med preussiska kabinettets yttrade åsigt, endast söker verka för ett vapenstillestånd. Att Danmark ej kan antaga något sådant, synes dock temligen afgjordt. PORTUGAL. Å Hertigen af Palmella bar efter en långvarig sjukdom aflidit i Lissabon den 12 sistl. Oktober. Hans betydelse som statsman, hvilken hufvudsakligen uppstod genom hans deltagande i Wiener-kongre sen, hade alltsedan Dom Pedros död varit i aftagande, och numera knappast mer än en tradition. . Ölver Lissabon berättas, att spanska regeringen skall ämna förelägga kongressen en lag till reglering af statsskulden. SPANIEN. Regeringen har fått rapport om vt nytt upprors utbrytande å Cuba. En spansk 9fficer vid namn Ramon Sanchez, som stått X Peröring med Lopez, har ställt sig i spetse; Y ef för, men upproret hade ännu icke utbrea t 28 synnerligen på ön. FRAÅNERIKE. Det berättas alt den nye krigsministern ge-3 neral Schramm, en gråbårig, kämpe från kej-. sartiden, icke allenast är ytterst sträng i, allt. hvad som rör subordinationen: inom tjensten,, utan äfven hyser stor vedervilja mot alla yngre; afrikanska generaler, hvilka under sednaste tir. den nästan varit de enda som spelat någon por litisk roll. Då till dessa generaler hör icke. alienast Changarnier, utan älven I.amoriciere, Cavaignac och Bedeau, så erhåller Schramms. utnämning, enligt en tidnings anmärkning, en allmännare betydelse, än en blott utmaning; mot Changarnier. Emedlertid har generat Schramm utfärdat följande dagorder till armåen: Soldater! Genom republikens presidents förtroende kallad till krigsministersbefattningen, har jag insett hela omfånget af de pligter, som denna vigtiga ställning ålägger mig och jag har endast mottagit den med det beslut att uppfylla dessa pligter genom omsorg för ermeen, genom vördnad för våra institutioner, genom hängifvenhet och uppriktighet mot statens öfverhufvud. I detta afseende har jag rätt att påräkna medverkan af de generaler som stå i spetsen för eder och hvilka genom ärofull tjenstgöring såväl som genom omsorg om eder, så väl förtjena eder hela aktning och tillgifvenhet. De skola understödja mig i mina ansträngningar till försvar afedra intressen och till belöning af edra förtjenster mot landet. Fortifaren derföre att sällas omkring edra anförare, som så väl rättfärdiga edert förtroende. De hafva — såsom jag sjelf under ett 435-årigt soldatlif — lika väl lärt sig att lyda som befalla, och skola liksom bittills städse gifva eder exempel af aktnieg för subordinationen, hvilken de ha att tacka för alla sina framgångar och som utgör armeens styrka. Krigsministern Schramm. National anser denna dagorder mindre vara en förmaning till armeen än en hotelse mot den stolte och egenmäktige general Changarnier. Samma tidning antyder i öfrigt att general Schramm redan vid det Strassburgska attentatets tid visat bonapartistiska sympatier. Han var då chef för krigsdepartementspersonalen och förhöll någon tid underrättelserna från Strassburg, hvarföre han ock kort derefter aflägsnades från sin post. Redan har strid uppstått mellan general Changarnier och den nye krigsministern angående en af Cbangarniers underbefälbafvare i Paris, general Neumayer, hvilken regeringen vill aflägsna från hufvudstaden, såsom det säges derföre att hans division under en revy vid Sartory icke ropat: Lefve Kejsaren!s Denna te le NR AREA RA RTR RE RR AR ÄN RON BAS cs BRASAN AR sa mes MR Ad TA AR a