Bonapartistiska organerna och den försigtiga Journal des Dåebats, anfalla ministeren på det. häftigaste, i synnerhet för en i Constitutionnel införd, och sedermera i sjelfva Monitören aftryckt artikel mot nationalförsamlingen. YVAssemblee Nationale, Opinion Publique, Le National och La Presse framträda i öppen strid mot regerisg-n. Journal des Dbats talar föroningens ord och förklarar att ropet Vive Empereur! ej bör tagas så allvarsamt, samt att det gåfves fall, då man icke Lorde böra. Patrie deremot påstår, att Louis Napoleon, zalbar eller icke, likväl skulle återväljas år 1832. A ppellationsdomstolen har bekräftat domen öfver tidningen Peuple. Morning Post vederlägger en uppgift att Tmers och hertiginnan af Orleans skulle vara benägna för förlängning af Louis Napoleons presidentskap. Montalivet har i Revu2 des deux Mondes skrifvit två artiklar med titel Ludvig Filip och hans civiliistans, i hvilka artiklar flera omständigheter anföras for alt bevisa, att Ludvig Filip alltid visat sig ädel och frikostig, såväl i allmänhet, som särskildt mot familjen Bonaparte. Napoleon Bonaparte har till samma tidskrift insändt ett ganska långt svar, hvari han söker bestrida detta och som slutas tied den förklaring, att han (Napoleon Bonaparte) ehuru potitisk motståndare mot familjen Orleans, alltid skulle respektera dess olycka. Lahitte uppträder såsom kandidat i Norddepaärtementet. I Aibeauville hade arbetarne inställt sina arbeten. General du Chastel, kommendör af hedersegioaen, en veteran från kejsartiden, har aflidit. Han stred som soldat vid Jemappe; och Vaimy. Vid Marengo befordrades han till sqvadronschef, samt utmärkte sig sedan vid Ulm, Austerlitz, Jena o. s. v. Under restaurationen var han overksam; men år 1830 inträdde han åter i tjenstgöring: Hans kropp var betäckt med otaliga ärr. Femproc ntsfonderna noterades den 47 dennes till 92,85; treproc. till 57,60. BELGIEN. Ett utspridt rykte, att konungen skulle ämna afsäga sig regeringen, har visat sig sakna all grund. Drottningens lik hade blifvit fördt till Laeken, och konungen bede beslutat att af sina enskilda medel der uppbygga .en kyrka. Till ett monument, som skall komma att uppresas öfver den sflidna, hade redån betydliga bidrag ingått. Begrafningen gick för sig den 17 deunes och bela Orleanska familjen var ankommen ull Brössel. Hertigen af Aumele skulle från Bräössel alresa till Claremont, och enkedrottning Amalia med sin dotter och prinsarne Nemours cch Joinville skulle dit afresa sistl. söndag. NEDERLANDERNA. Finansministern bar iramlagt för kamrarne budgeten för år 1831. Enligt den beriknas statsutgilterna till nära 70 millioner fl. och inkomsterna skola vara omkring 1 million derutöfver. Den statsbrist som uppstod för året 1848 bade kunnat fyllas med 1847 och 1849 årens öfverskott. Totalvärdet af de till och från Hotland under förra året inoch utförda varor beräsnas till 492, millioner fl. och således 46 millioner mera än år 4848 TYSELAND. Kassel den 15 Okt. Uti härvarande förhållanden har, på de sista trenne dagarna, ingen väsendtig förändring inträdt. Ehburu den för militären bestämda betänketid redan längesedan förflutit, har någon vidare åtgärd från regeringens eiler öfverbefälhafvarens sida ej blifvit vidtagen. Rykten af flera slag hatva emellertid utbredt tig. Så heter det t. ex. att kurfursten nedlagt regeringen, och att, då landtgretven Wilhelm, som enligt successionsordningen var närmaste thronarfvingen, icke velat emottaga styrelsen, deusamma öfvergått till dennes son prins Fredrik, enkling efter en rysk prinsessa, och presumtiv thronföljare i Danmark. Enligt ett annat rykte hade denre prins blifvit af kurfursten utnämnd till medregent. Såsom motiv till detta steg uppgafs, att Österrike och Bäjern hade vägrat den begärda interventionen i Kurhessen, och att kurfursten i det afgörande ögonblicket blifvit lemnad i sticket al sina hemliga bundsförvandter. Enligt andra uppgifter had2 kurfursten dragit i betänkande att bevilja militärbefälet det i massa begärda aflskedet, och ej vetat att på något annat sätt kunna rädda sig ur det svåra trångwmålet, i saknad af fremmande intervention. I alta händelser synes officerarnas energiska bandlingssätt bafva gifvit politiken i Wilhelmsbad en ohjelplig ksäck. Den enstämmighet, hver—ss Lu e— ——— lnades iaz öfver det besynnerliga spektakel,