Aftonbladet – 15 oktober 1850, sida 2

Af general Kroghs sednaste rapport finner man, att å danska sidan stupat två officerare, löjtnant J. v. Vaupel och sekundlöjtnant C. Wadskizr, samt att 120 af underofficerare och manskap äro dels döda, dels blesserade. De efter striden af danskarne funna lik efter stupade insurgenter skola uppgått till öfver 100, hvaraf visar sig att totalförlusten för dem måste varit betydlig. Insurgenterne skola förlorat öfver 30 officerare, deras 11:e bat:n 190 och 6:e bat. 170 man. Från Rendsborg berättas i tyska blad, att af 6:e bataljonen, som var 1300 man, blott 900 återkommit. Enligt de sista officiella rapporterna hale bolsteinska anfallskåren natten mellan den 5 och 6 bortfört belägringsartilleriet från Fredrikstads östra front asmt från batteriet på södra Eiderstranden och posterna voro mycket tillbakadragna. Derefter drog den sig helt och hållet undan, så att belägringen är upphärd. De uppförde förskansningar, som fienden ej sjelf förstört, voro redan den 8 förstörde af danskarne. Den 8 på f. m. hade fienden anfallit danska förposterna vid Lottorf och Rochendorff med en styrka af alla tre vapnen, men blifvit tillbakakasted. En officiell uppgift visar nu anledningen hvarföre, såsom de tyska bladen ock omtalat, danskarnes artillerield vid försvaret af Fredrikstad varit så föga använd, förrän vid stormningstillfällen2. De hafva nästan endäst haft Ö-pundiga fältpieser derstädes, under det att insurgenterna haft bombkanoner och svårt artilleri. Folkthinget har, liksorå landsthinget, enhälligt uttalat sin tacksägelse till armeen, såsom ett erkännande af dess oförgängl ga förtjenster af fäderneslandeto. Krigsministern tackade åarmdeens vägnar och prisade härens tapperhet, namngifvande de af det högre befälet, som under kriget utmärkt sig, utan att derigenom förneka de öfrigas stora förtjenster. FRANKRIKE. Följande tidningar äro för tillfället under åtal i Paris: Gazette de France, Corsaire, Assemblee Nationele, Opinion Publique, Sitcle, National, Courrier Francais, Evenement, Republique, Journal pour Rire, Peuple och Monitceur du Soire. De åtalade bladen ianehålla ganska bittra svaromål, och understödjasicke blott af de mest konservativa hufvudstadstidningar, såsom t, ex. Journal des Debats, utan dessutom äfven af hela provinspressen, af hvars organer fikaledes en stor mängd åtalas. I den session, som den 7 dennes hölls af nationalförsamliagens permanenta utskott, interpellerades krigsministern om flera facta, som stå i sammanhang med de sednaste revyerna. Man har ännu icke någon utförlig berättelse derom, men det ser ut som om krigsministern råkat något i förlägenhet vid sina svar. Utskottet skulle åter sanmanträda den 11. Den 10 skulle åter en stor revy hållas. ITALIEN. scana vera betänkt på ati abdikera till för mån för sin sou, som skulle få biträde afett österPp. Domen öfver eriebiskopen af Turin meddelas nu mel en utförlig motivering i den officiella tidningen för konungariket Sardinien. I premisserna framställas mycket utförligt de olika förhållanden, som under olika tider ägt rum mellan den andliga och verldsliga makten; gränsen mellan kyrka och stat uppdrages och särskildt ådagalägges verlisliga domstolars lrätt ati döma andliga tjeastemän för ingrepp i statens rättigheter. Man åbe:opar vidare historien och viltnesbörd af de mest ansedda författare. Derefter Igifves en framställning af sardinska regeringens förfarande mot erkebiskopen. Man hade först uppkastat den frågan, huruvida han borde åta: las såsom medborgar23 för olydnad mot lagarne Jeller såsom andlig man för missbruk af sin I makt. Man bestämde sig för det sednare alternativet, alldenstund den åtalade handlingen va I begången af honom såsom erkebiskop för han: stift, och derför att statens gamla rätt att för hindra presterskapets ingrepp i landets laga måste anses för att hafva fått en större bety TIdelse efter absolutismens fall. I Anklagelsen mot erkebiskop Franzoni gict Iderpå ut, att han uttryckligen uppmanat de andlige till olydnad mot statsmasiten genom ati förbjuda dem att inställa sig vid domstolarne, samt sjelf gifvit exempel, äfvensom att kan utan nigon giltig anledning nekat mini. stern Sanfa Rosa sakramenterna, endast för at! gifva anledning till politisk skandal. Städse hade erkebiskop Franzoni dessutom visat sis fiendtilig mot den konstitutionella författningen; han hade öfverträdt utfärdade lagar, sat! sig emot administrativa åtgärder cch yttrat sig föraktligt om de Påminnelser, som till honom utgått från öfverdomstolarne. Regerin; sen hade likväl icke gjort bruk a! sin myndigbet, förr än den till slut blifvit nödsakad dertill genom de tvenne sista åtalade dåden. Till och med derefter bade regeringen varit benägen för mildare utvägar, i fall erke biskopen velat resignera; men då han vägrade I detta, hade rättegången mist begynna i all sir Istränghet. Domen lyder, som förr är nämndt lisndsförvisning, eller som det heter: Att monsignor Luigi Franzoni, erkebiskoj FE SE rr a RT rn on a EN EE