Aftonbladet – 9 oktober 1850, sida 2

css emellan, hvad tänker ni om det satans streck jag nu spelar prinsen af Hessen-Pbilippstbal ? Hur så? Han var ju aldrig fången i Montleone. Tyst och märk väll De fördömda z:genarne handlade behändigare än jag. De hade fullgjort min befallning innan jag kom till Montleone. Han har kommit undan Märk väl, mot min vilja har ban gått derifrån, utan aftal med mig. Han skall ångra det! — Nu har jag träffat alla anstalter: Reynier måste slå bonom på flykten. Cancellieri tillika nied de bästa trupperna har jag skiljt ifrår honom och skickat till S:ta Eufemias vik. Han måste blifva förstörd. Men, tålamod, Reynier skall förblöda i sin se: ger. Då taga vi oss en dans med fransmännen. Capo Ruota gned härvid förnöjd de torra händerna, i det han misstänksamt sneglade rundt omkring sig. Och ert ärende till mig ? frågade herr Linthi, då han märkte att kavaljeren åter kommit in på sitt politiska favoritämne. . Tålamod! ropade Capo Ruota. Ni vet ingenting, alls ingenting. Vi ha ännu en fågel fången här, en gam en grip. Jag spränger hans fängelse. Grefve Ribera och Cancellieri låter jag inom få dagar öfverfalla fransmännen såsom rasande hundar. Abruzzerna och båda Calabrierna vänta på min vink. Ingen själ kan se på mig hvem jag är. Men grefve Ribera är i bojor i Montleone. Capo Ruota vände sig bort för att dölja sitt leende, Likaså hastigt vände han sig åter om, helt allvarsam, knep ibop de små ögonen, sträckte fram hufvudet och sade sakta: Spindelväfvar, icke bojor! Det är ju min fågel Grip Addio! Nu är det tid. Jag måste till bosom. Han måste skaffa tillsammans tjugotusen man från alla sidor, innan Reynier blir helt och hållet herre. ;Men glöm inte officerens ärende. ; Riktigt, signor Fortunato! Man miste hålla ord. Då han sökte er och fann mig väntande, gaf han mig gene. ral Reyniers bref till er. Dock, märk väl, tro honom icke, tro ingen fransman. Jag för er så snart ni vill till Mes. sina. Blott tillförsigt! Ingen själ ser på mig hvem jag egentligen är. — Det är också icke nödigt, märk väl alls icke nödigt, att hvar och en vet det. — Således, här är brefvet. Tag. Säger ni mig hvad det innehåller ? Herr Linthi bröt brefvet hastigt, vecklade upp det och såg Ceros underskrift. Han sade det åt Capo Ruota. Denne