Aftonbladet – 25 september 1850, sida 2

vUuUlag, Udd Uv på IUTTA DLAHUL YGP I DIM LUJU, IUVIDSE after åtta månader kom den till sistnämnde stad. Hvilka bevis hemta kontoegionisterna deraf, att apidemien denna gingen uppträdde 2:ne år å rad? Så väl i Petersburg som i Moskwa infinner sig sjukdomen, stiger, sjunker, slumrar, är bela månader skendöd, och efter ett år uppväckes den ånyo. Vore den kontagiös, huru kunde den så länge slumra? Teller om den berodde af ett kontagium, som så länge kunde sofva, hvilken karantän förmådde väl då bevaka den slumrande och trygga mot faran af dess uppvaknande? I Då sjukdomen för andra gången tilltager i Petersdurg, är nästan hela Ryssland fritt från kolera, och ikväl utvecklar den sig här åter ända till 70 å 80 sjukdomsfall dagligen, den 5,, Juli till och med till 193. Hvarifrån hade nu smittan förflyttat sig hit eller hvart bar den sedan blifvit flyttad från Peters burg? — Antagandet af en epidemi förklarar fullxomligt såväl detta, som att ibland de insjuknade fIförefinnas många resande, hvilka ännu ovande vid Thärvarande sjukdomsgenius, snarare duka under för densamma, än de som redan öfver år uppehållit sig här. När före epidemien resande sjuknade, som kommo lifrån kolersasjuka orter, så hette det, att sjukdomen Iblifvit med dem öfverflyttad; men då nu menniskor resa hit från alldeles friska orter och alldetes icke komma i beröring med de högst få kolerasjuka, som finnas, hafva de då sjuknat af ett kontagium eller Jtuftens beskaffenhet? Jag vill alldeles icke sätta i fråga, att ju under Jen epidemi enskilda fall bilda sig kontagiöst; men det är ett undantag, som i intet fall kan undanrödJias genom karantän. : Att en kontagiös sjukdom stundom äfven kan Iblifva epidemisk, gifver ingen rätt till karantänernas lupphäfvande, hvarföre också franska medicinska akaIdemien funnit föga bifall, då den velat hafva alla I xarantäner mot pesten afskaffade; men likaså litet lår det att rättfärdiga, att man för en epidemisk sjukdoms skull, kom uadantagsvis kan blifva kontaI siös, inrättar karantäner, såsom det sker i Sverige. Koleran är en plåga i stort, som gäckar menskliga försigtigheten i smått (och emot vårt verldsklot lär Sverige en obetydlighet). Den må förskona Sverige eller komma dit, karantäner skola icke föreIskrifva henne lagar; och om också statistiken visade, att 10, ja 20, ko!erafall, som utbrustit på Sveriges I gräns, förmedelst kordongen förhållit sig såsom icke Ifarliga bomber, så skall dock, då luftkonstitutionen len gång förberet en ort i Sverige till epidemien, sjukdomen der i hela sin styrka utbryta, antingen vid gränsorna eller i det inre af riket. Jag vill pu meddela ett fall som sprider ett lärorikt ljus öfver epidemiernas utestängande genom konsten. Enligt Frorieps Notizen fär Naturusd Heilkunde,, hade mässlingen, emedan de danska skeppen äfven underkastat denna sjukdom ka: rantän, p5 mer än sextio år icke utbrutit på Fårlöarna. Huru det hände, påminner jag mig icke, men mässlingen kom för några få år sedan dit, och ou insjuknade hela församliogar, 60 till 80 procent af befolkniagen från farfader till sonson. Dödligheten på dessa öar blef utomordentligt stor och förtviflan bemäktigade sig innevånarne. Hade man, undvikande ett sådant konstledt tillstånd, låtit sjukdomen alltid vara der, så hade den äfven der förblifvit en barnsjukdom, som årligen angriper några få procent af befolkningen, och upphör uten att lemna efter sig någon stor förödelse. Likaså har Sverige antingen intet gagn af sin karantän, då sjukdomen kan epidemiskt utbryta, eller ock samlas derigenom större antändningsämne, i det personer med disposition för sjukdomen skyddas; utbryter sedan koleran, konstigt hämmad, skal den blifva så mycket mera mördande. Till slut vill jag, med stöd af erfarenheten, anföra två fall, då sjukdomen utan allt tvifvel uppträder epidemiskt. Medan koleran under den sednare epidemien styrde nordvestligt, fördes den till Siberien på en båt, hvilken, bestämd:till-Berezow, kom till Tobolsk, just som öfver 10 man på densamma insjuknade. De beunno sig öfver 200 werst öster om närmaste koleraort, och hade. hvarken passerat med posteller ånvgvaga. Sjukdomen fick intet insteg i Tobo!sk. Det ryska. linieskeppet La Fere Champenoise kom under sommaren 4841 tillbaka från en grekisk hamn, och hade order att hastigt återvända, hvarföre det ingenstädes lagt till vid Baltiska bafvet, ej heller haft beröring med något enda fartyg. Före ankomsten till Cronstadt anmäler läkaren för kaptenenett, och snart derefter flere, kolerafall om bord på skeppet. Den förskräckte kaptenen närmar sig Cronstedt endast efter karantänslsgarne, men får veta, att koleran just der rasade som häftigast. Mina slutsatser af det ofvan sagda äro följande: Karantän, passar mot kontatgiösa sjukdomar, men ju mer dessa,sjukdomar hafva utbildat sig till epidemier, des!o.:mer måste man betvifla karantänens gagn. : I Koleran är egentligen epidemisk, endast undantegsvis kontegiös. Karantänerne i Ryssland hafva hvarken hämmat eller fördröjt kolerars utbredning. Kolere,. såsom: epidemi, uppträder sällan hastigt; bestämda sjukdomsföreteclser bebåda dess smånin-. gom annalkandevutbrott. Blir koleren transporterad, d. ä. insjukna en elter I flera ankomne resawde på ett ställe, som äcnu icke år disponeradt för kolera, så förblifver orten frisk, medan desss sjuke, efter det ondas häftighet, dö el ier tillfriskna. Karantäner zsöra folket modstulst, sj-lfviskt och fattigt, tillfölje af: den hämmade havdelskommunika-. ionen och köstnaderna för karantänsanstalterna. Upprä!thålländet af karsntän blir så myckat svårare, ju längre den skall fortfara, och ju vidlyftizere gränsen är, för hvilken den skall tillämpas. Det ögonblick då en endemisk eller insläppt kotera åter blir epidemisk, låter sig icka bestämma;li inga karentäner kunna förhindra att så sker. Redectionen af Rysslands bekanta medicinska tid-, ning har fortfarsnde förblifvit kontagionisiisk, och u-der epidemiens gång städse sökt bevisa, att koleran öfveralit böfvit intransporterad. På en gång såg den Hannibal ente portas, då sjukdomen visede sig i Petersburgs grannskap, i Torgok, på den stora inra vattenstråten, der båtarne vanligen äro så ho-f pade, att särskilda lagar fastställa, huru korn och mjöl ord. vid tren:porter hafva företrädet framför bränpmaterialier 0. s. v. Rysslands medicinska tidning spridda ångest bland publiken, då don sade: nu är sjäkdomen härnäst att vänta i Petersburg. Mon ingalande; sjukdomen var väl der, men upp: hörde åter, och utbröt egentligen först eter ling ud. Håde detta nu skott vid epidemien 1831, skulie regeringen bestämdt hafva skärpi karantänen; man skuila fiera veckor hafva gladt sig öfrer pytaa al sina karaniäner, till dess stormen till slut urbruit E:t Tant; som för 5 af theoretiska grua-: der emot kolera bibehå ravntin, sedan derna på irettio är icke visat sig vara råsotskyddsmedel, oct edan; frågan i Ryssland blifvit löst med och uta: ta försiatigehetsmåt, kaa I min tenke onöra gån litet til slit urskuldande. Att ett lagd undan-.