Aftonbladet – 19 september 1850, sida 2

Misshandlingen mot österrikiske fältmarskalken Haynau. Engelska tidningarne med dagens post innehålla åtskilliga närmare och mera tillförlitliga, intressanta detaljer angående denna händelse, om hvilken berättades i måndagens Aftonblad, Vi meddela följande: En i första ögonblicket utspridd berättelse, att herr Barclay och Perkins hade afskedat sitt folk var oriktig. Deremot hafva de utstrukit Haynaus namn ur sitt album. — Då första attacken emot Haynau skedde, hade han redan varit på stället en timma och besett det mesta af bryggeriet. Han befann sig i stallet, då en bundt hö först släpptes ned på bonom från skullen.. Arbetarne, som samlats på gården, bade försett sig dels med piskor, dels med sopqvastar. Bland dem var äfven en hop folk ifrån grannskapet. Det lär knappt vara möjligt att göra sig ett begrepp om, säger en tidning, det förfärliga skrik som folkmassan upphof då genera!en vis.de sig och kom ut på gatan. Härvid hörde man sådana uttryck som: Det der är den kamraten (fellow) som låtit piska qvinnor,. Två unga bodbetjenter hos en jernkrämare försökte jemte några andra att frälsa honom och stilla hopen, men möttes dervid med svaret: Han är en mördare, vi ska lära honom att piska qvinnor; vi vilja icke hbafva honom här, den österrikiske slagtaren. När han hade kommit in i det förut omtalta huset, uppgaf massan förfärliga rop: Ut med slagtaren, hit med skurken, 0. s. v. Huset nästan stormades och dörrarne uppbrötos utan att Haynau på länge igenfanns, Slutligen påträffades han nedkrupen i en täckt soplår invid huset, och blef då framdragen vid håret, under ett ursinnigt hurrande bland hela folkmassan på gatan utanföre Några tillkomna främmande lyckades det att få honom åter upp i huset, der polisen träffade honom sittande på sängkanten med sönderslitna kläder. Han fick då låna en hatt af värdinnan och fördes, såsom förut är nämndt, ut i en båt, under fortfarande förbannelserop af menniskomassan. Efter återkomsten till hoteliet måste han gå till sängs för mattighet, och erhöll besök af åtskilliga österrikiska adelsmän, som befunno sig i London. Händelsen hade sedan i flera dagar utgjort föremil för allmänna samtalet i London och föranledt en massa al tidniogsartiklar, till och med visor. Redan om lördagen sjöngs allmänt på gatorna i förstsden Southwark en sång, som vi för kuriositetens skull här återgifva: Joly boys, who brew porter for Barclay and Perkins, Tae prime London stout of our cans and our firkins, Heres a health, English hearts, whaver may betide, For the dose you gave Haynau along the Bankside. Der:y dowa, down, down, Derry dewa. ihe deeds of this butcher we all have heard tell, How died Bathyani, how Lelningen fell; Gallant Aulich he hanged like a felon end slave, Tho he preayed like a soldier to go. to his grave. Derry dowa, dowa, down, Derry down. And was in cold blood, waen the battle was Won — Was won bj the Russians — for Austria bad run; When Gorgey had oer to the enemy pesstd; But brave English Guyon he fought to the last. Derry downo, duwa, dowa, Derry dvwe. Oh, the cord for the reck, ard thelash for the back. When Haynau commanded, they never were slec:; And women he scourged, tiil the red blood ran cw2, This chief of the armi s of Austrias CroW2. Derry down, dowa. duwp, Derry down,