Aftonbladet – 18 september 1850, sida 2

laren anser, något klägomål eraotdetta stånd, ller om vår mening icke tveriom måste finnas .ydlig, att Ståndet, oaktadt sin goda vilja, i många de vigtigaste fat ieke förmått: hindra beslut af de andra stånden och regeringen, vilka kunnat med skäl anses stridande mot let allmännas intresse? Men insändaren sjelf klagar ju, att Bördeståndeti sina bemödanlen ofta sicke haft att glädja sig åt Regerinsens elier de andra ståndens biträde och med verkän., Med anledning häraf finner man ock, utt då ins. talar om de förebråelser man icke sällan egnar den aktningsvärda del af svenska olket, som utgöres af den arbetsamma och jiHständiga bondeklassen;: så komdenna betrak else icke lämpas på reflektionerna i Afton bladet, som icke allenast alltid till fullo er sännt denna klassens stora betydelse såsom den vigtigaste af alla, utan också uttryckligen hade ;jort framställningen i JM -193 från den synpunkten, att denna betydelse, i följd af den nuvarande ståndssammansättningen icka kunnat göra: sig gällande så, som den förtjenat.. Det kan vid första påseende måhända synas öfverflödigt att vidare uppehålla sig vid denna punkt; men, detär ju alldeles gilvet, att de: för Bondeståndets eget begrepp om sin ställ ning i politiskt hänseende är serdeles maktpå liggande, att illusioner icke få för raycket rot(ästa sig; För oss och andra som känna någo: till interiören, är det en känd sak, att ett bland de förnämsta medlen: som begagnats att söka dåra mindre bevandrade ledamöter cf Böndeståndet bestått i ett ständigt framHäfvande al vissa stereotypfraser angående detta stånds betydenhet genom dess närvarande besittning af en fjerdedel inom representationen, uti upp maningen att icke öfvergifva denna ståndpunkt och så vidare. -Derföre, om -riksdagshistorien visar, såsom Aftonbladet sökt ådagalägga, ant denna föreställning om svenska allmogens styrka genom. sin representation på riksdagarna mera ir en nimbus, ett bländsken, än en verklighet. tro vi äfven, att den som bemödar sig att skingra ett sådant -bländsken, är en sannare vän af denna alktningsvärda klass, än de som söka underhålla förvillelsen genom att afvända uppmärksamheten från kärnan till skalet, och in mer: just i dem min, som man villigt miste erkänna den fosterländska syftning, deädla bemödanden som så ofta hos Bondeståndet gitvit sig tillkänna, de uppoffringar, sow det sällan sparat i kritiska ögonblick, i samma, mån är det äfven en pligt att framhålla de hinder i formen, hvilka förnekat denna syfining. atv göra sig gällande i andra fall, vid tillfällen då det gällt hushållningen med de allmänna, utgifterna, eller allmänna rättigheters försvarande emot sådana. förslag, som allmogen i sista hand fått. vidkännas.