anabaptismens lära själf Pöisstänkt, och med svåra straff. förföljde. regeringarne vederdöparne som rebelstecev (Engelhardt, Handb. i Kyrkhistorien III, Lund 4837 sid. 271). Dencsträngt Lutherske Gunerike gifver dear dock det vittnesbörd, att de i seduara fi: der Uttärkt sig för eh praktisk Christeådom, och tillägger, att hela föformötta Kyrkan möjligtvis 80 dag öfvergår till anabaptismen. — — Läsaren kar nu sjelf anställa sina betraktelser öfver saken (Ois håusens Bibl. Commentar är på svofska öfversatt al en iheolozis, doktor och rekommenderad af erkebiskopen, biskop. Butsch och Fahlerantz, och åtgkilligs professorer ; Neander, Christina kyrkans grundläganing om. -mssäröfversait af doktorStenhammar). O-; mannen Nilsson vatit en-bland dem, som ålidetes a frågat efter hvads som står i den hel. Skrift, då j äde, Kan lemnats oäntastad som en rättrögen; men då Han vill lära känna dess lära, och framlägger sit uppfattning deraf, så dömes han i ett christligt-p:o testantiskt laed.till landsförvisning, derföre att: han: uppfattning ej är lika med statskyrkans! Trosarti köln om kyrkans öfelbärhet tillhör dock dea PåfVisks, icke den Protestantiska kyrkan, ulan förneas at enna. sednare, såsom reformationen ock ut gick från denna förnekelse. . Genom sådana domar som -den nu afkunnade öfver Nilsson, träder likväl dem protestantiska kyrkan in praxi in på katholi cismens gebit: Hvarje .Fedlig vän till den Iefvande protestantiske stendemen kan icke annat än med grämelse åse sådant... Ref. önskade aldrig mera någon sådan dox afkunnad. hvarken här eller der och. aldraminst i Sverige. Mensref. vet dock; att många icke äro a hans tankar, isynferlict i det hierarchiska lägret, och derföre frågas : om det var rätt med Nilsson. att han Uomdes till landsförvisning? hvarföre hafv? icke allaredan de lärde och högt uppsatte män, som utgifvit och rekommenderat skrifter, hvilka förnei; Parndöpets apostoliska Urspruvg, fått dela samma eller ännu hårdare: öde enligt Kgl. Br. den 2 Mcj 47851? Hvarföre då icke aflysa och förbjuda Bibein och all forskning, att sådana oroligheter ej mer: måtte uppstå? Om H. H. erkebiskopens plan att, vid theologiska arbetens öfversättande på vårtspråk, utgallra;det som. kan vara. neologiskt: (se hans Förord.till Winers Real-Lexikon) är räta sättet at komma till sanhingen; törde vara nog problematisk. Bättre vore det visserligeti att vid afvikelser tage i i munnen Pauli ord: Pröfver all ting, soch behåll.r det godt är (4 Thoss. 5: 21), och Cbrysostomi ord: När du vill köpa kläder, så beböfver du flera köp män än en, och hvarest du finner de bästa varor der köper du; -Derföre-måste ock folket-gå omkrink till alla lärare ochrundersöka, hvarest den renas e sanning finnes, och hvarest den är förfalskad. Ty det är ickö förbjädet att lära kärna allas deras bskännelse ock välja det bästa. Apostelen säger: Pcöfver allt.