Aftonbladet – 28 augusti 1850, sida 3

Cholerasjukdomens kännetecken: 1. Förebud till sjukdomen äro: allmänt illamående, matthet, oro, dragningar i vadorna, minskad matlust, qval och tryckning i maggropen, buller och spänningar i underlifvet med eller utan diarrkå eller lindrig kräkning, tyngd i hufvudet, sömnlöshet, svindelaktighet. 2. Utbildad cholera, som äfven stundom utan föregående illamående plötsligt utbryter, igenkännes a! ymniga, ofta påkommande kräkningar och sfföringar af en tunn, färglös vätska, osläcklig törst, stor kraftlöshet, brånad i maggropen, ängslan och vånda, kramp i ben och armar, en egen heshet i rösten, kall tunga och andedrägt, svag nästan omärklig puls, iskyla först i händer och fötter och sedermera äfven i den öfriga kroppen, blåaktig budfärg, afstannad urinafgång, infallet ansigte o. s. Vv. å Utom den egentliga cholerasjukdemen behöfver man äfven lära känna: 3. Cholera-diarrhe. Så kallar man ett diarrhå utan serdeles illamående, ofta till och med åtföljdt af stark matlust, hvilket plägar vara gängse på ställen der cholera börjar: det förtjenar dasto heldre en serdeles uppmärksamhet, som det i sin begynnelse ej sällan kan hejdas genom enkla medel, men lemnadt åt sig sjelft, ofia öfvergår till ett anfall af utbildad cholera. Skyddsmedel för friske, äro: Att så litet som möjligt afvika från sitt vanliga lefnadssätt, då det är ordentligt och måttligt; att afhålla sig från öfverdrifna kroppsoch själsansträngningar, häftiga sinnesrörelser och utsväfningar af alla slag; att iakttaga måttlighet i mat och dryck, serdeles i nyttjande af bränvin och andra starka drycker ; att undvika att dricka häftigt, serdeles kall dryck, då man är upphettad