Aftonbladet – 22 augusti 1850, sida 2

nligt en korrespondens i Köln. Zeitungp, finas åtstilliga för erkebiskopen Franzoni komsrometterande hbandlingar, som visat att han stått i hemlig korrespondens ed reaktionens ufvudmän i Neapel. Konungen, heter det! vidare, skall vara högst förbittrad på erkebi-l. kopen och hafva uppmanat sina ministrar att cke gifva från; brytningen med Rom är fuiltändig och en försoning knappast tänkbar unler närvarande förhållanden. De sednaste underrättelserna från Turin gå ill den 12 dennes. Man befarade då allvarsam demonstration af folket mot klosterbrölerna Oblati della Consolata, hvadan nationalvardesvakterna fördubblades. Utgifvandet af len katholska tidningen Armozria hade åter blifvit fortsatt, men likväl, såsom det troddes, med föresats att icke såsom förut inlåta sig i polemik. TURKIET. I Konstantinopel väntade man den 27 Juli ett nytt reg emente angående mantalspenninsarne för icke-muhammedaner; man trodde att lenna beskattning skulle komma att upphäfvas alldeles. Storvisiren Reschid-Pascha har af konungen i Grekland fått storkorset af Frelsarens orden i briljanter. Samma dekoration, utan briljanter, har tilldelats Turkiets utrikesminister samt storvisirens mustechar. Från Burgas berättas att två ryska krigskuttrar, beledsagade af ottomaniska krigsbriggar, bade nyligen pejlat farvattnet derstädes, och att de ryska undersökningsskeppen derifrån ställt kosan åt Varna och Kustendje. Förhållandet med Bulgarien är mera inveckladt än någonsin. Den blandade kommitte, som blifvit nedsatt till biläggande af upprorstvisten, hade åt Bulgarerna utfästat särskild förvaltning och befogenhet att välja en furste, som dock skulle handhafva landets styrelse efter Portens anordningar. När aftal härom blifvit träffadt afsändes det till godkännelse i Konstantinopel, och under tiden besöktes Bulgarernas hufvudläger vid Balkan af kejserliga kommissarier, bvarvid den önskan uttalades att man nu måtte nöjas med de beviljade eftergifterna. Till svar härpå lät man kommissarierna förstå att Bulgarerna mycket väl kände Turkarnes list och trolöshet, och ernade i följd häraf förblifva under vapen till dess att de beviljade medgifvandena förverkligades. I de öfriga lägren fingo kommissarierne samma svar. Först när Serbiens regering förklarade sig gå i borgen för uppfyllelsen af sultanens löften, begynte Bulgarerna skingra sig och tåga hem. Men Turkarne, förbittrade öfver eftergifterna, lade sig i bakhåll och mördade 1400 man, hvarefter de öfverföllo de bulgariska byarne i grannskapet och nedbrände sex. De Bulgarer, som uadkommo blodbadet, återförsamlades nu i sina läger, sågo sig der skyndsamt förstärkta med nya stridskrafter, och förkunnade här att de icke godkände andra eftergifter, än dem krigslyckan kan förskaffa dem. Serbiska regeringen protesterade i Karegrad emot Turkarnes löftesbrott, med tillägg, att i fall Porten icke förmår eller vill tygla och tukta de i Bulgarien befintlige Turkarne, så vill Serbien skaffa tillräckligt bistånd åt Bulgarerna, för att göra ett slut på muselmännens dåd i Bulgarien. OSTINDIEN. Från Kalkutia berättas den 2 Suli, att Afridierna åter visat sig oroliga och spärrat passet emellan Peschawer och Kohat; generalguvernöra förberedde, i följd häraf, ett nytt fälttåg emot dem. FÖRENTA STATERNA. Underrättelserna från Amerika gå till den 2 dennes. Förlikningsförslaget i slaffrågan hade, mot all väntan, blifvit af senaten förkastadt. I stället hade man beslutat att särskildt bebandla frågan om Kaliforniens införlifvande i förbundet. Bomul!sskörden hade begynnt att visa sig mera lofvande än förut. KINA. Enligt bref från Kanton af den 21 Juni rådde der stor oro i anledning af gula febern, hvaraf en afart hemsökte orten; man ansiällde stora botöfningar till gudarnes försoning. Guvernörn i Hongkong var icke återkommen från sin resa till norra Kina; man tviflade mycket att hans depecher hade blifvit emottagna i Peking. eten rr rr AA