Aftonbladet – 22 augusti 1850, sida 2

bo i grannskapet af Ishafvet, i Italiens, eller i! Fronkrikes sköna klimat, eller under Afrikas glödande himmel, förblifvit sig likt, icke bloti till det yttre, utan ock i seder och bruk. I Spanien såväl som i Ryssland är zigenaren kopparslagare, hofslagare, djurläkare — eller tjuf; zigenerskan är guitarrspelerska, spåqvinna, danserska, eller qvacksalfverska. Zigenaren i Ostindien vet.att på sitt språk göra sig förstådd af den i England, och liknar denne som ett ägg det andra. I religiöst afseende rättar ban sig efter det land, der han iefver. I Ryssland är han grek, i Orienten muhamedan, i oanien katholik. Ibland sina likar förkastar han dock hvarje annan kult, än sin egen ifrån Asien och sannolikast ifrån Hindosten medförda. Männen äro vanligen högväxta, magra, med mörk hy och listiga, merendels obehagliga änsigtsdrag. Ibland gqvinnorna ser man deremot ofta utmärkta skönheter, och flera bland dessa hafva gjört lycka, genom giftermål med män af rang och rikedom. De af denna stam, som sågos under det nyssnämnda tältet, bestodo af en man, en gammal och en yngre qvinna, en flicka om sexton år och fyra gossar, hvaraf den ene ett dibarn. Mannens yttre röjde den bestämdaste zigenartyp. Det mörka håret, de svarta ögonen, den bruna hyn och de långa snöhvita tänderna uppenbarade den. Hos qvinnen, hans hustru, röjdes spår efter försvunnen skönhet; hon tycktes nu mera vara sjuklig och affallen. Fiickan, och en gosse af omkring fjorton år, voro vackra, smärta, ungdomliga geetalter. Den ledamot af. familjen, som företrädesvis ådrog sig uppmärksam het, var emellertid en qvinna, af omkring sextio år. Hon var så mager, att skinnet syntes hårdt spändt öfver knotorna, men på hennes hufvud syntes ej ett hvitt hår, i hennes mun fattades ingen tand, hennes