skänka storärtad skönhet. Trollhättafis fall är en landskapstafla ensamt. Betraktade från åtskilliga synpunkter väcka de beundran; men nedskådar man i djupet från klippan som hänger öfver dem, så gripes man lätt af en sjelfmördande svindel, en hemsk, obeskriflig lystnad att kasta sig i det rykande svallet och kämpa der med oundviklig undergång. Vi dröjde blott ett par timmar i Stockholm och foro derifrån med ångbåt till Gefle vid Bottniska viken. Det är en sjöstad med omkring 10-000 invånare, hvaribland flera rika köpmän och företagsamma skeppsredsre; på skeppsvarfven bygges 1 an senlig skala. Sista förändringen i Storbritanniens navigationslagar hade väckt sanguiniska förhoppninger hos Gefles skeppsbyggare och talrika förfrågningar anlände ock från England; men ingen enda har I edt till någon beställning. Svaret på de svenska skeppsbyggarnes anbud har ständigt blifvit: Edra priser äro för höga; vi bygga då billigare i Euogland. Eno skeppstimmermans dagspennivg är väl endast sexton pence (4 !V; rdr) för 43 arbetstiramar; men sedan jag sett dessa arbetare handtera sina verktyg, är jag öfvertygsd, att denna arbetslön är drygare än engelska skeppstimmermännens. Med undantag af det billigare priset på skeppstimmer, har varfsägaren här ingen fördel fra för oss, och våra skeppsvarf befaras ingenting afsvenskarnes medtäflan. — En stor vacker bomullsfabrik är just pu under byggnad 2 miles från Gefle, under ledaing af en engelsk bolagsman m:r William Overcs, ef:er förslag och ritningar af m:r Fairbaien, Vattenhjulet, 40 fot i diameter, likasom hela machineriet, förfärdigas vid den sistnämndes stor2 faktori i Men: chester. Spinneriet är beräknadt för 25 000 spindlar, utom väfveriet och blekeriet. Ett aldrig sinande vattenfall från Testebo-sjön, om 37 fots höjd, lemnar här 150 bästkrafter. Den välmående medelklassen i Sverige är i sjelfva verket en utmärkt klass, i fall den öfverallt liknar de redliga och storsinnade män, med hvilka jag hade tillfälle att omgås i Gefle. Jag deltog i åtskilliga middagar här, och blef dervid ej litet öfverraskad af att finna mig midtibland ett samfund at Cobdeniter, som tömde skålar för handelsfriheten och försvarade den i grund af? omständliga och noggranna statistiska undersökningar och jemnförelser; och detia ar klarsynte köpmän, hvilka under tiden våga omkring hundratusen pund sterling på en fabrikation — bomullsspånad och bomullsväfveri — som i Sverige beskyddas af höga införselstullar! Dessa stolta män i Gefle arbeta ändå både vid riksdagen och inom sin ort, för reformer i haudelslagstifininges. Emedlortid skulle bridstörtade förändringar blotiställa dem för en täflan, hvarrå de icke kunsa vara beredda ännu; de känna detta och inskränka derfö yrkanden till en nadsättning efter hand af tullen. Arbetslören är här 50 procent billigare ä i Manchester. Komma härtill engelska machinerier, med alla de sedaare tidens förbättringar, jemte tillräCKig penningstyrka och omtänksam ledning af företaget, så kunna de innan kort uppträda utan fruttan, som medtäflare med utländningen på dennes egna marknader. Måtte deras upplysta sträfvande stt undanrödja ett tsnklöst, egennyttigt monopol, krönas med den framgång de påräkaa, i trots af de djupt rotade fördomar, med hvilka de nödgas kämpa, innan de kuzona lösa och undanrödja dem! Sjutiotvå timmar, aldrig mindre, men stundom mer, utgöra här den vanliga arbetstiden i verkstäder, fabriker och bodar. M:r Ovens ärnar för den stora bomullsfabrikan inskränka denna tid, efter det nuvarande engelska bruket, till 60 timmar. Exemplet skulle möjligen komma att följas af andra, och grunden sålanda läggas till en bättre ordning än den nu gällande. Behofvet påtalar den. Karlar, qvinnor och barn, sammanhopade i stort antal, förderfva ej sällan hvarandras moralitet, när de sakna allledVing till det bättre från annat håll. . Erfarenheten har i England upplyst oss härom, men tillika om medlen att af fabrikssystemet härleda en stor social förkofran. I Frankrike, Belgien, Preussen och Österrike, som nu mera öfverflöda af fabriksinrättningar, har man dercmot ännu gjort föga, eller ens försökt någonting, till förbättring af arbötsklassons omständigheter. Långa arbetsdygn, de längsta man kan utpressa, fordras der. Från klockan fem om måndagsmorgon till klockan sju eller åtta om lördagsafton trälar arbetaren; ingen tid: lemnas öfrig för honom sjeif. Jag hoppas bätire af våra norrländska fabriksägare. De stå långt, ganska låvgt, framom de öfriga på Europas fasta lard, i begrepp om hsndelns och industriens sanna interessen; och i deras ådror röjer sig en sådan ström af engelskt blod (1 ?), att jag icke för ett ögonblick betviflar deras håg att antaga alla våra lyckade utvägar tillarbetsklassens frigörelse från råhet och träldom. Efter ett besök vid Dannemoraverken återvände det engelska resesällskspet genom Upsala till Stockholm. I Upsala, Sveriges fordna hufvudstad, dröjde vi helt kort, men vi fingo ändå tillfälle att i sällskap med ett par af universitetets lärare intaga frukost och besöka Linns graf i den gamla vackra domkyrkan. Ånvgbåten från Upsala till Stockholm var i ordets egentliga bemärkelse öfverfylld med passagerare; till en del studenter, som reste hem under ferierna, men de fleste för att beskåda de förestående högtidligheterna vid kronprinsens förmälning med prinsessan Louise af Holland. Ett muntert sällskap sammanträffade ombord och ett trefligt samlif fördes under hela färden. Här sågs landshöfdingen i Upsala, jemte två hans döttrar, som talade franska och engelska ledigt och voro väl bekanta med våra bästa poeter och prosaister. Erkebiskopen i Upsala, rikets Primas, befann sig äfven på resan, för att, som han sade oss, sammanviga det furstliga paret. Han stoppade sin pipa från en broderad tobakspung, som hängde vid hans resgördel, rökte och pratade på engelska med 053 om handelsfriheten, de politiska reformerna och lord Palmerstons utländska politik, med hela det otvungna väsendet af en gentle-l: man. Unpiversitetsungdomen underhöll oss med enl mängd sånger, visor och körer, nationella, sällskapliga och politiska, och förträffligt utförda. Bland de sistnämnda andades många ett bittert hat emot Rysslands herrsklystnad. Denna känsla tycks vara gerensam för alla invånarne på vestra och södra si-l dan om Östersjön. Studenterna öfverraskade oss sär-! skildt genom en inbjudning att få dricka ett glasi med oss, och i synnerhet med den utmärkta inge-l niör, som uttänkt den stora Britsoniabron, och som var den. ena bland vårt resesällskap. En så smic-l krande artighet kunde naturligtvis ej annat än mottagas med erkänsla. Vi sägo oss då i håst omgifna ! af denna elite bland konungarikets ungdom, och l lyssnade med stoltbet till de loford öfver vårt fäder-!!