Aftonbladet – 22 augusti 1850, sida 2

man ville profetera, så skall det kunna sägas, att valet ingalunda förstärker nationens män; det sänder fastmera en ny kapacitet att motverka desamma, och närmaste ändamålet är att visa den möjligen största afsky för Örebromötet. På enskild väg hafve vi hört berättas, att professorerne Carlsson och Malmsten, båda starkt konservativa eller tillhörande hvad man kunde kalla antina ionsmännen, skola hafva de mesta förhoppningarne. Professor Carlsson är förut bekant sedan den tiden han här var prinsarnes informator. Professor Malmsten lärer i politiken vara en elev af professor Palmblad. Hvarken professor Wingqvist eller professor Bergfalk (som nu hemkommit till Upsala) lära deremot komma i fråga hos de vördiga fädernas Med de vidsträckta lagkunskaper professor Bergfalk eger, den kännedom han har om de allmänna angelägenheterna genoin sitt deltagande i 1840 års konstitutionsutskott och i lagberedvingen, en erfarenhet, som han haft tillfälle att nu ytterligare rikta genom sin vistelse i Förenta Staterna, synes det visserligen som om universitetet bort kunna lyckönska sig att kunna få en sådan representant, i fall det allmännas fördel och bildningenss sak i de fack, som hufvudsakligen tagas i anspråk vwid riksdagsmannabefattningen, afsåges i främsta rummet. En hvar vet, att hvarken de nyssnämnde ledamöterna eller någon annan vid universitetet i dessa hänseenden kan på långt när jemföras med prof Bergfalk, ej heller med prof. Wingqvist. Men månne sådant kommer i fråga hos de höglärde herrarne i Upsala, eller månne de vid sitt klassval bry sig ett fnask derom, att landet i detta fall har ögonen på dem? amn NORGE. Studenterna hade den 17 om aftonen tillställt ett fackeltåg i anledning af Kronprinsessans första vistelse i Norge. Prinsessan utgick från paläet till sångarne och helsades af dem med en, på en holländsk nationalmelodi af adjunkten Carl Möller författad sång. Derefter tågade studentkåren omkring paläet till torget, der facklorna släcktes och man åtskiljde sig. Till representanter för Throndhjem och Levanger, hvartill de röstande vid valmansvalet denna gång ovanligt talrikt infunnit sig (502 af 770 röstberättigade) blefvo af valmännen utsedda branddirektören I. P. Rye, bankdirektören O. A. Krogness, stiftöfverrättsprokuratorn F. G. Lerche samt köpman H. P. Jenssen. För Nordlands amt hafva blifvit valde kloc karen Joh. Augustinussen, sorenskriver Emil Aubert, socknepresten Agathon Hanssteen och köpman C. A. Jackhellen. Norska Morgenbladet meddelar flera betänkanden, som af kommitterade blifvit afgifne till Stavangers amts förmanskap, som äro af interesse för de åsigter, som deri yttras angående åtskillige allmänna angelägenheter. Såt. ex. klagas i ett angående Skiftesväsendet, (boutredning) att utgifterne äro större än det arbete som förorsakas embetsmännen; att ofta skiftning påbjudes för bo, som icke behöfde skiftas eller utan offentlig mellankomst kunde behandlas af arfvingarne sjelfva, o0. s. v.; i ett annat tillstyrkes en revision af förfatiningarne rörande auktionsväsendet. För vägväsendet tillstyrkes en anhållan hos regeringen, att föreligga storthinget. en ny lag för detsamma, i enlighet med grundlagens 875 lit. a och hvari den principen antages, att bufvudvägarne mera må anses såsom en allmän statens sak än såsom en kommunsak. Angående :skjutsväsendet föreslås, att yrka en revision af skjutslagstiftningen, så att all tvungen skjuts skulle upphöra och staten besörja skjutsbefordringen genom frivilliga entreprenader. I frågan om förbud mot tillverkning och införsel af spirituösa drycker samt handel dermed, tillstyrka kommitterade att uttala den önskan att genom lag allt sådant måtte alldeles förbjudas. I Slutligen tillstyrkes i fråga om kyrkans förbållande till ståten, att hos regeringen begära nedsättandet af en kommitte, för att utarbeta förslag till en ny tidsenlig kyrkoförfaitning, lsamt att denna måtte upphöjas till lag. momsen —veveummummtemd