Aftonbladet – 13 augusti 1850, sida 2

der. Man känner till och med inom slesvigbolsteinska hären namnet på den jägare, för hvars skott generalen föll. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves, att den 3 dennes en engelsk kurir ankommit med depescher från London, som hafva afseende på den slesvigbolsteinska saken, De innehålla den engelskryska (?) politikens fasta beslut, att till hvad pris som helst bryta hertigdömenas motstånd. Deruti klagas till och med öfver de penningesändningar, som från en mängd tyska orter afgått till Holstein. General Haynau har i Berlin väckt mycket uppseende genom det oförtäckta sätt hvarpå han yttrat sig om österrikiska regeringens politik. Vid en bankett har han, i österrikiska sändebudet von Prokeschs närvaro, öppet förklarat: att Wienerkabinettets hotelser emot Preussen ej kunde bringas till verkställighet, emedan nervus rerum, penningar, saknas, hvarföre österrikiska. armåen är ingeating mindre än böjd att slåss med Preussen. Och som tillräckliga penningar ej kunna anskaffas, spådde generalen att ministern Schwerzenberg skulle se sig nöd sakad att tänka på reträtt. Österrikiska hofpartiet får här sanna ordspråket: Gud bevara oss för vår våra vänner... med våra fiender skola vi nog reda oss.n Huru skulle väl den österrikiska kamarillan också kunnat ana, att den förr så afgudade Haynau skulle vara i stånd att begå ett så farligt !andsförräderis som att afslöja Österrikes tvetydiga utrikes politik? UNGERN. Uti Kun-Szentmiklos bar en militärisk klappjagt efter flyktiga honveds blifvit anställd. När spaningarne misslyckas, inqvarteras 3 till Ö man soldater hos de flyktade sönernas föräldrar, hvilka tvingas att underhålla denna hedersvakt, till dess de åt militärgodtycket öfverantvarda sina egna barn.