Det var rörande att se, med hvilket deltagande den stora menniskomassan åsåg detta olycksfall. Flere sammanskott af penningar lemnades genasi och hafva ytterligare blifvit insända. — Den dramatiska scenen har gjort en förlust, som väcker allmän saknad, genom fru Aurore Strandbergs, född Österberg, död i går på morgonen. Fru Strandberg var redan såsom elev vid kungliga teatern publikens älskling, och förblef det så länge hon uppträdde, både genom naivetet och hbjertlighet, ofta inspiration i sitt spel, förhöjda af det milda och ädla uttrycket i hennes sköna anletsdrag. Hela hennes våsende var täckbet och behag, och enligt hvad vi hört sägas, var hon äfven i sit enskilda lif utmärkt för den godhet och älskvärdhet, som framträdde i hennes sceniska prestationer. Anlagen till den sjukdo:m, hvaraf hon bortrycktes, lungsot, visade sig redan för flera år tillbaka, hvilket också under den sednare tiden af hennes uppträdande förmärktes på den svaga och brutna rösten; men lyckligtvis lärer hon ända tills mot slutet sjelf hoppats på förbättring, hvilket ofta är fallet med lungsigtiga. Hon var vid dödsfallet endast 23 år gammal. — Riksdagsmannaval. Angående valen till instundande riksdag börja landsortsbladen nu meddela underrättelser. Sålunda berättar Snällposten, att borgmästaren cch riddaren Halling blifvit vald för Malmö med 235 röster. Närmast var rådmannen häradshöfdingen Quiding med 21 röster. Få se om ej borgmästaren Halling blir talman, då förre talmannen borgmästaren Holm iche lärer vilja emottaga kallelse denna gången. — Najaden meddelar: vid riksdagsmannavalet i Medelstads härad i B:e kinge, hvilket förrättades i Ronneby förliden tisåag, utsågs nämndemannen Nils Svensson i Björkeryd, känd, så vidt vi veta, som en redbar och dugtig man med godt hufvud och lätthet att yttra sig. R———L — I anledning af det utaf advokatfiskalen i hofrätten, jemte åtskillige borgenärer, mot ryttmästaren Hammarsköld å inställelsedagen i hans konkurs framställde påstående, hvarom förut i denna tidning är berättadt, afkunnade hofrätten i dag det beslut, att ryttmästaren komme att efterlysas, och att i sådant afseende skrifvelse skulle expedieras till öfverståthållareembetet, med anmodan att foga anstalt om efterlysningens verkställande och att låta ryttmästaren, om han anträffas, gripas, för att inför kongl. hofrätten inställas. Emot nämnde beslut anmäldes af sekreteraren J. N. Fröman, i egenskap af god man för ryttmästarens fru, samt af en bland borgenärerne, kaptenen Olivier Munck, missnöje; i anledning hvaraf de förständigades att samma missnöje skulle i protokullet antecknas till fullföljd med hufvudsaken. — ERE oe Uti Gottlands läns tidning läses följande, angående en godtycklig arrestering i Rendsburg af gottländske skeppare. Enligt deras berättelse skall saken hafva tilldragit sig sålunda: Den 27 sistl. Juli blefvo 3:ne svenskar, kofferdikaptenerna J. Husander och Alfström, som i nämnde stads hamn lossat sina timmerlaster, och passageraren hattmakar de Brun, alla från Wisby, vid en vandring från hamnen in till Rendsburg för att köpa lifsmedel, — under hvilken vandring de stanhade vid en allge eller Laändstrasse, som några goldater höllo på att nedhugga, och till hvilka soldater de samtalsvis yttrade, att det var synd om den vackra alleen — af en kavalleri-patrull plötsligt arresterade, utan att minsta afseende fästades hvarken på deras i fullkomlig ordning varande pass och papper, eller på den borgen, som dervarande syenska konsulns händelsevis förbigående sekreterare genast erbjöd. Utan vidare ransakning, och under flerfaldiga emot svenska folket riktade skymford, blefvo nämnde män kastade i fängelse å Rendsburgs högvakt, der de-blefvo i hela 5 dygn qvarhållna, utan att, förrän på 4:de dygnet, få kommunicera sig med svenska konsuln och med last-emottagarne, och den ena af dem, hr de Brun, fick tilloch med i cell tillbringa det första dygnet. Som allt underhåll vägrades dem, hade de troligen fått svälta ibjel, om icke deras tillgångar tillåtit dem att på extra väg och för ganska dyr betalning anskaffa sig erforderlig kost. Utan vidare förklaring och upprättelse blefvo de slutligen utsläppte, och nästan afforslade. De äro nyss hit återkomne. Afsyv. gen.konsuln i Kiel lär denna kitsliga och ovärdiga behandling, som auktoriteterna i Rendsburg utan riagaste skäl tillåtit sig emot en neutral makts undersåter, vara till vederbörlig ort inrapporterad. Som nämnde hrr äro ordentlige, väl kände och aktade män, finnes ingen anledning att betvifla deras uppgifter., Det förefaller i sanniog bra otroligt, att de ifrågavarande skepparne bhfvit behandlade så som de här beskrifvit, utan ringaste anledning, och det torde således vara skäl, att andra parten äfven får tilllälle utlåta sig. Det kan ock anmärkas, att händelsen egt rum den 27, således 2 dagar efter slaget vid Idsted, och således medansintrycket af förlusten dervid ännu räckte. nn