Aftonbladet – 12 augusti 1850, sida 2

annan verld, skallade högtidligt genom den stilla natten. De enkla kustboerna hade ofta uppstämdt denna sång, då de på deras bräckliga farkoster kämpat emot Oceanens vågor, — den hade tröstat deras hjertan, höjt der2s mod och ånyo lifvat deras krafter. De kände blott denna enda hjelprika sång, — de drogo äfven nu till en strid, vild, såsom den med hafvets vågor och derföre uppsteg högtidligt emot himmelen det vanliga: Ave Maris stella, intoneradt af den, med korset i handen, framföre dem tågande presten. Innan republikanerna hunnit ställa sig i full ordning, grydde morgonen. Canclaux formerade sina trupper i bataljonskolonner och sände tiraljörer emot fienden. Vendeerna, posterade bakom häckar och andra terränghinder, hade intagit en halfcirkelformig ställning, hvilken hotade republikanerna i begge flankerna. — Elbe red ifrån den ena flanken till den andra, språkande som vanligt vänligt med bönderna. Jag hoppasn, sade han leende till en liten skara, att j blifvit väl förplägade. — Man slåss illa med tom magex. — aPar dieu, monseigneur! svarade leende en ung bonde. Vi hafva ätit och druckit, och om jag blott hade litet tobak, att sticka i munnen, så fattades mig ingenting. Huru ? sade Elbee. J intogen i går en plats med storm. Fann man ieke tobak iköpmansbodarne? Jo, nådig herre, svarade den ärlige ynglingen och karakteriserade dermed hela truppens rättsinnighet. Jo, nådig herrel Men vi hade inga penningar att köpa för. Tiraljörerna började nu elden på afstånd. pa matt ropade Eibee. Der komma de åln I samma ögonblick spridde sig den lilla hopen, vid hvilken han stod, och bildande med andra till höger och venster en halfmånlik, Men