Aftonbladet – 5 augusti 1850, sida 3

plarisk noggrannhet iakttagit Lutherska kyrkans former? Af nyfikenhet åtföljde jag tåget och inträdde i Sankt Niklas ruin. I midten af kyrkan, der en klar och blå Kimmel lät sitt ljus inströmma genom de brustna, med en frisk grönska brämade hvalfven, i hvilka glada foglar uppsökte sina bon, vary en talarestol-improviserad och omkring den grupperade sig riddareskaran, hjessa vid bjessa, liksom böljor på ett lugnande hbaf. Stockholmska och. Gottländska talare beträdde vexlande tribunen. Akta nordisk humor och glödande medeltidsromantik anställde nu en bardalek på Virgilianskt vis. Chörer, solosånger och Bellmanska harmonier utgjorde mellanspelen. Det var sällskapet Per Bricol från Stockholm, som gjorde en expedition till Wisby, för att söka glädje cch vänskap, och som fann beggedera. Den som pröfvat verlden, blir lätt misstrogen mot jordisk storhet. Den som fått titta bakom den stora verdsteaterns kulisser och således fått erfara huru de, som göra de största gesterna, huru de, som tala om att med lif och blod strida för ideer, för ära och fädernesland, buru de, som i andlig lärdom och helighet; i vetenskap och konst prisas som halfgudar, oftast äro obetydliga sminkade varelser utan ailt moraliskt värde, som biott röras och ledas af egennyttans oräkneliga, men för åskådaren osynliga trådar, den, säger jag, låter icke blända sig af kortkungsdrägter, narrkåpor och maskeradfester. Han ser i allt detta icke annat än en täckmantel för egenayttans demoner, hvilka i tusentals särskilda skepnader och färger drifva sitt bemliga spel. Midt i en dylik sakernas ställning är Bricolisternas besök i Wisby en hugoande uppenbarelse. Ett vikingatåg strandar på vår kust, icke för att som vanligt spekulera på vår egendom och våra penningar, utan för att vinna vänner. Alla dessa vikingar äro mig personligen obekanta. Jag känner dem i denna stund, med högst få undantag, icke ens till namn och utseende. Som en gammal vän af den absoluta nykterheten :iar jag icke sökt dem, icke de mig. Men tolerans är en af vårt tidehvarfs kardinaldygder. Jag älskar dessa riddare af tratten. Det ligger niågot rent menskligt, ointresseradt, godmodigt, älskvärdt i deras gästvänliga besök och vistande här. Jag skulle önskat, att jordens mägtige, som äro vane att höra glädjeyttringar cch bhurrningar på begäran, skulle åsett afskedsscenen mellan Bricolisterna och deras nyförvärfvade vänner, af hvilka de flesta här troligen sågo hvarandra första och sista gången. En vackrare folkfest än detta afsked får man svårligen se. Hela stranden var öfverfylld med helgdagsklådda menniskor. Lif och välvilja strålade i alla ansigten. Det var liksom etikettens, beräkningens och egennyttans fria entrer upp hört för dagen. Melodramer, välönskningar och afskedssånger växlades under en timmes tid och först långt uti hafvet bortdogo de sista hurrningarne för hvarandras välgång! Par Bricol höll i Wisby å Oscarsdagen stort ordenskapitel och intog i orden utan inträdesafgift så många gottlänningar som dertill anmälte sig. Derefter gafs ordensmiddag, hvartill ortens högsta auktoriteter inbjödos. Mot de fattiga, mot tjenare, i enskilda qvarter, öfveralit lemnade ordensbröderna minnen af frikostighet. Detta alit om det yttre. Rörande ordens inre planer vet jag naturligtvis intet. Man säger välgörenhet. Jag skulle vilja kalla Bricoleriet den eviga friden; den högsta välgerning menniskan behöfver. Måtte derföre den eviga friden, på Brikolisternas vis, spridas ifrån land till land, ifrån folk till folk och hela veriden biifva ett enda stort Brikoleri! Måtte engelsman och ryss, fransman och tysk bolsteinare och dansk förena sig i afsjungandet af följande Folksång för Brikolister. Frihetens bröder kring jordklotets rund Slutom den eviga fridens förbund! Vänskap och glädje och trohetens ed Bilda ett eden af jordlifvets ned. Bort med tyrannernas härjande här, Bort med de grubblande tviflens besvär! Tänkereus frågor om ödenas gång Glädjens härolder besvara med sång. Likasom blomman vid stranden af sjön Småler i qvällen vid böljornas dön, Så blicke jorden, vid rymdernas flod, Fritt emot våldet, förklarad och god! RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER.