FRANKRIKE. De aniibonapartistiska valen till det permanenta utskottet (eller såsom det gemenligen kallas bevakningsoch misstroende-utskottet) ekt stor förbittring inom det bonaaparpartiet mat nationalförsamlingen. Denna vittring har gifvit sig luft i en artikel i Mon:iteur du Soir, som på det häftigaste anfa!ler nationaiförsamlingen. Listan på d2 valde folkrepresentanterna liknas vid ett Meduszehufvud, som förstenar hvar och en som läser den, kallar den en utmaning mot presidenten, ett blod hån mot en man, som med de största uppoi ar, med den renaste patriotism åstadko om:t en samverkan mellan de stora statsmak:er:s och nu ser sina sxerhörda tjenstera mot repre belönade med otack. Majoritetens ater blefvo endast valde, emedan folodet ket i 3 irodde sig finna trogna anhängare af kejsorons brorson, hvilken räddat Frankrike, dett: land som utan honom skulle bafva varit i Jemagogernas händer. Majoriteten bandlar u:än att betänka, att hela Frankrike: sympatier 05: den utvalde af den 10 Deceiber. Frankr.ke väntar endast på ett ord af presidenter ia det blifver ut:aladt, skall andet välja eli22 honom och hans vedersakare, och detta :o!, inenar bladet, kan icte blifva tvifvelaki! Al de andra bonapartistiska bladen uppträder Fatrie bäftigt mot koalitionen mellan legitir rea och herget, hotande dermed att såd: ;rde leda till socialismens och den röda re hiens seger. Con ! iutiomnel förklarir majoriteten, att den ilver. bvariaed den söker möta en inbillad fara, mö: sgitva lard:t den öfvertygelse att försa:in sen är moktlös och icke förtjenar något förirocnde, Alven Ordre, organ för tierspartiet och den vens:rs centern, som i striden mot Elysee hittills splat en så betydande roll, uttalar sig äfven cot nyssnämnde koalition på ett sätt som visar att Ordre och dess ledare OdilonBarr, Dufaure Mm. tl. deri se stora faror för Frankrises framtid. Anmärkningsvärdt är ock å andra sidan, att flera ifriga Orleanister, såsom Mornray och Creoa, brutit med Bonapartsterns och slutit sig till de ko:liserande legiti serna, f sycorrbet den ofvannämnda artikeln i Moniteu dv Fair har väckt förbittring hos nationa lärssorlingen, helst som den åtföljdes af en är väftigare artikel den 25 Juli. Buponri ide Bussac) uppträdde derföre den 26 Jai i motion om nedsättande af en parlsvicntsrisk undersökningskommission, icke för a: stocffa bledets red ktör, som endast var ett s.nca verktyg, uta: för alt träffa den verkiiucv skyldige, som dolde sig bakom den aANnsva:ice i: understöddes af Jul-s Favre, hvili ett direkt anfall mot ministeren, ken ge som : försa ville hålla god min och tiga, förmåd :: avs s ministern Baroche att uppträda med er svir. Jurikesministern förklarade med myck-. soc ance att ministeren icke åtog sig någo: ansvar för tidningsartiklar, och då Favreau i: högra sidan afbröt bonom med en fråga an.ående den ifrågavarande tidningens försä!veie cs. svarade ministern att han för till imnpade beröfva Moniteur du Soir att säljas på gatorna. Denna förAkom så godt som eit uppror på kar och flera ledamöter af majoriteten ilade fram till ministerbänkarne, för att, såsom det s s förebrå Biroche. Qi u Beze ilade nu fram till tribunen och y): ie några ganska skarpa ord, bland annat. a:!, enligt hans själs öfveriygelse, något vore 3 bare mot försanlingern. Nu uppstod ett sås on! allarm, att inrikesministern knappast iohd få ordet för att förklara, att han i käns! sin och regeringens värdighet icke velat vika för en hote!s2 och derföre hade vitro att han . för närvarande icke ville förbjuda bladets försäljning på gatorna. Han becyrade emediertid att regeringen ingalurda hade för ofsigt att förnärma konstitutiotionen. Ministerns rörda stämma gjorde intryck på m-ejoriteien, som till och med skänkte honom nåz:s bifalisyttringar. Men Baze gaf sig ic! 1; !ä; hon påstod att om man ock litade på irrikesministerns ord, så vore det dock on:) og, att mycken oro rådde i landet, hyrdanv ban föreslog, att man ögonblickligen skulle välja en kommi: sion, hvilken skulle föreslå 15 pli ga åtgärder. Ceniern b rjade likväl med häftighet ropa på dagord: sen; votering anstäldes; resultatet var tvetydigt; men vid ny omröstning segrade regeringspariiet, och dagordningen aniogs, med åsidosättande af Bazes och Duponts motioner. Man mörke likväl att icke allenast yttersta venste:v, tan äfven yttersta högern voterade mot propositionen att öfvergå till dagordningen. Samma dag hade Noel Parfait nyss förut gjort ett liter anfall mot Elys Man debatterade byggnadsbudgeten och fråga var om 375000 tranes, såsom förvaltningsomkostnader för nat palafser, af hvilken summa 275000 fr. belöpie sig på Elyse. Noel Parfait föreslog nu en afkortning af 35000 fr, ty för denna summa hyrde m:n det närbelägna hotel Castellane, som emed ertid var öfverflödigt, så vidt man icke i Eivsee förehade sidant som ingen borde se. Eiter ett tal af byggnadsministern B:zreau blef likväl den föreslagna sum