annat än beredt lin, lätt kan tagas för rotända. Ait torka eller ytterligare röta linet på jorden begripa producenterna i Norrland icke heller, utan verkställes rötniogen fullkomligt i vattnet och torkningen sker i fria luften på hässjor r gärdesgårdar, der linet oftast för blekning fir sitta hela vintern. Jordrötning i mer eller mindre grad anses hos dem af flera skäl o! g. Dessa och dylika små olikheter i beredningssättet kunna emedlertid lätt hopjemkas och förtjez: före föga afseende, så vidt linodlingen z vårt land fullt naturlig och nyttig; men detta anse vi vara af alldra största vigt för via statsekonomer och hushållssällskaper ::: gsoga och grundligt undersöka, innan de förstaga sig att rekommendera densamm: såsom en ofelbar häfstång till upphjelpande af lardets jordbruksindustri. Att de respek hushållssällskapen så förfarit, får man v:s erlicen icke betvifb, men utaf referaten i tosbiadat kan man emedlertid icke inhbemtz: något resopnement eller omdöme öfver, bi ida jorden utaf linskörd mattas eller stärkes, och denna vigtiga omständighet måste vit alltid vid dylika undersökningar intaga de större beloppsposterna i räkningen: cc skulle detta händelsevis blifvit glömd: al annat skäl uraktlåtet, så torde det vars 1 sa öfvertygande för nyttan af linodling. 0 derutaf erhålles en stor bruttoinkorts: hvarom man i Aftonbladet läser: Det Zan j annat än väcka förundran, att en så nyttig och vinstgifvande näringsgren variti hela vårt land i allmänhet (med undantag af vissa delar af Norrland), och i Nerike isynnerhet, så länge förbisedd. Hvar och en kan, med en ganska lätt kalkyl, öfvertyga sig om att den jord, som besås med linfrö, gifver en afkastning, som öfverträffar de flesta sädesslags och går upp mot de mest vinstgifvande rotfrukters 2fkastning. Man kan rimligen beräkna, att ett tunnlands ändamålsenligt skött jord k ger 30 å 40 lispund lin, hvilket (linet upptaget blott till 5 rdr rgs pr lisp.) gör en bruttoafkastning ar 150 å 200 rdr rgs pr tunnland, Utom har man äfven il linknoppen ett förträffli: ;atursfoder och i fröet en till oljeslageri utsäde mycket säljbar vara. Emot detta resonnement tillåta vi oss invända iet ingalunda ligger något bevisande uti !o-inkomsten, ty 1:o kunna omkostnaderne aildeles medtaga denna så, att nettoinkomsten hiifver 0, och 2:0 — och detta är härvid lag det vigtigaste — kan odlingen vara af så mattande egenskap för jorden, att äfven en någorlunda god netto-inkomst utaf en rätt omtänksam och i sitt yrke kunnig jordbrukare med stäl kan kalkyleras till intet och äfven derunder. I sitt anförande yttrar hr Gibson (se Aftonbladet 47 67): Lin anses till följe af dess rensning under växten nära nog motsvarande tt) en grö rö. Ait linet rensar jorden, medgifva vi gerna, helst det uppryckes med rötterna ac edes icke lemnar det ringaste qvar utaf den must och kraft, det derutur sugit; men buruvida det i något annat fall kan kompareras med hvad man i allmänhet förstår med grönskörd., torde de i yrket kunnige hushållssällskapen bist kunna afgöra. För vår del begripa vi icte saken bättre, än att linskörden till sin versan på jordens kraft just utöfvar raka mo:saisen af grönskörden, hvilken sednare af agr 1 kallas stärkande eller återgifvande, då deremot den förra odisputabelt hör till de :ande eller utsugande. Då hb ällskapen naturligtvis måste bättre än vi känna detta, så är det icke för att af dem, u för att af den i saken okunniga allmänheten blifva trodde, som vi till stöd för denna vår äsigt tillåte oss citera ett par yttranderv a id Low i förra de!en af hans på svensk rsatia Handbok i Landthushåll ninger . sholm 1841, der det heter, pag. 193: Hampa och lin, hvilka sås förnämligast för deras sämne, samt alla växter, som odlas för deras oija, utmärgla högeligen jordmånen. Man !icer deras frön mogna, och deras stjelkar lemoa ej något gödningsämne., — Pag. d21: in utmagrande för jordmån och gård, och det ännu mera, då man låter dess frön komma till mognad, Öcv. Har m:r Low här rätt — och detta lärer icke nåvon sitt kunnig landtbrukare neka — så må det vira ursäktligt, om vi tillåta oss betvifis nytt.n af införandet af en större linodling : ett ond med så underhaltigt jordbruk och svag boskapsskötsel som Sverige, der jorden åteunstone ännu i allmänhet erford:ar förstär ning ull förekommande af missväxter och således alldeles icke tål vid ytterligare försvag: genom införandet af ännu flera mattande skördar. Att i dt ul 5 rdr rg: pundet, lemnar en afkastning, som öfverträffar de flesta sädesslags oc går upp mot de mest vinstgifvande jo uklerss, tillåta vi oss på goda skäl betvifla, rmcn oc Ock så förhåller sig, hvarföre icke då i alli fall beldre odia jordfrukter, hvilka i motsats ii linet äro stärkande både för ladugård och jord? Vi lempa derbän, huruvida linodlingen i Holland och Irland kan verka välgörande eller skadhgt på jordmånen. Detta beror naturligtvis heit och håliet på, buru beskaffad den sa är, st huru jordbruk och dermed samboskapsskötsel bedrilvas. Aro sllt rvatinnalt cätt nrättada ch