Aftonbladet – 1 augusti 1850, sida 2

SRANARIKE,. Elysees nederlag vid valet till det utskott, om skall vara permanent under den lagstifande församlingens prorogation, är fullständigt. Bonapartisterna och de mot Elysåe vänligt sinnade orleanisterna äro uppbragta. Moniteur du Soir innehåller ordentliga krigsörklaringar mot nationalförsamlingen. Regeingens organer äro högligen förargade äfvar egitimisternas koalition med berget. anis itgång anses ock för ett betydelsefullt tecken, tt de s. k. burggrefvarnes anseende sjunkit. Redan den 24 hade icke mindre än 12 1esitimister blifvit invalde i utskottet och man rodde att ändå flera ledamöter af deras parti kulle få majoritet. Den sednaste telegrafde;eschen är af följande innehåll: Paris den 23 Juli kl. 8 e.m. I dagens naionalförsamling hafva de tre återstående ledanöterne blifvit invalda i det ständiga utskotet; valet föll på Leyval, Garnon och Chamolle. oMoniteur du Soir innehåller mot nationalföramiingen en häftig. artikel, som gör mycket ippseende. Nationalförsamlingen har voterat bandelsbudeten. Berget påyrkar en ny valrevision och påäknar Jlegitimisternas understöd. — I söder errskar mycken gäsning., Franska institutet skall hafva utnämnt Thiers, 3eugnot och Flourens till ledamöter af det lögsta undervismingsrådet. Regeringen har upptäckt ett hemligt sällkap vid namn Nemesis; men, enligt en tidings uppgift, skola icke mindre än 10 af sällkapets 19 sektionschefer hafva befunnits vara olisspioner, och rykte gick, att ganska betyande personligheter skulle vara komprometteade härigenom. Sigele, som varit aktionerad för en mot reublikens president rigtad satirisk följetongsrtikel, har blifvit frikänd. Prefekten i Montpellier har upplöst ett 1eitimistiskt sällskap derstädes, vid namn Stjeran. Uppgiften att franska flyktingsklubben i Lonon blifvit tillsluten bekräftas icke. Sundhetsintendenturen i Marseille har mot egeringens befallning inrättat karantänsanstäler, i anseende till den på Malta bärjande koeran. Regeringen har nu utfärdat ett dekret m intendenturens förflyttande till Frioul. Deremte ville man veta att hela kommunalrådet Marseille begärt afsked och att en utomorentlig regeringskommissarie blifvit ditsänd. Femprocentsfonderna stodo den 23 Juli på 6,50; treprocents på 58,30. j TYSKLAND. Från Leipzig skrifves, att 40 bäjerska underfficerare ankommit till staden, för att derifrån egifva sig till krigsteatern och ingå uti slesig-holsteinska armåen. Furstekollegiet i Berlin har, å unionsstateras vägnar, ratificerat freden. Oldenburg skall hafva ratificerat preussiskanska freden, under förbehåll att hertigdömeas rättigheter garanteras. Minchen den 22 Juli. Såsom det försäkras fån tillförlitligt håll, har vår regering beslutat tt icke ratificera det preussisk-danska fredsördraget, utan betrakta detsamma endast såom ett vapenstilleståndsfördrag. Krigsminitern har hänvisat de officerare, som vilja afgå ll Slesvig-Holstein, att vända sig direkt till onungen. Af härvarande garnison hafva rean 126 underofficerare begärt permission för tt deltaga i holsteinska striden, men deras egäran afslogs. Nästan i alla tyska stater bildas ,bjelpförningar) för Slesvig-Holstein. I Anhalt-Köthen ar en dylik bildat sig, hvars alla medlemmar örbinda sig att månadtligen erlägga ett visst idrag. I Detmold har en dylik förening öferenskommit om erläggandet af en veckoafift för samma ändamål. I Neu-Brandenburg afva bildat sig flera dylika föreningar, hvaraf n som består af fruntimmer. I Mönster har an nedsatt en kommitte för Slesvig-Holstein. Jti Stettin och en mängd andra städer hafva nsenliga summor blifvit tecknade såsom birag åt de kämpande stamförvandterna. Vidare hafva bjelpföreningar bildat sig i Vesel, Bochum, Dessau, Dässeldorff, Canstatt, seonberg, Mimsingen, Bachnang, Mezingen, railsheim, Schorndorff, Waiblingen, Horb, ;rackenheim, Tuttlingen, Murrhard, Sulzbach, piegelberg, Unterweissach, Grossaspach, Herenberg, Esslingen, samt en mängd andra stäler och orter. Uti Hannover har statsrådet Lang, vid kamarnas slutsession yttrat sig om Slesvig-Holteins sak som följer: Tyskland och vårt land äntar af regeringen att den gifver det tappra lesvig-Holstein åtminstone moralisk hjelp. efve Slesvig-Holstein! Kamrarnaåf instämde fligt i detta lefverop. Af allt detta finner man att entusiasmen för lesvig-Holsteins sak i Tyskland snarare tillän ftagit. Då en prest i Stuttgart nyligen sam1anvigde en kapten Kapff med dess brud före ans afresa till kriget, katlade han Slesvig-Holteins strid en helig sak, för hvilken millioer tyska hjertan slås, och tröstade den qvarlifvande utga makan dermed, att hennes man inge i striden för en helig och rättvis sak. in mängd frivilliga strömma från alla håll till nonvrvantarnac hialn