Aftonbladet – 16 juli 1850, sida 2

har Kongl. M:t, vid föredragning af rikets ständers förenämnde skrifvelse, i hvad den rörer omförmälde angelägenhet, för godt funnit anbefalla riksarchivarien föranstalta om riksarchivets kompletterande med så kalladt registratur. så vidt dertill nu anvisade medel det msdgåfve; ezande riksarchivarien att för sådant ändamål, i mon af behof, och med afgifvande redovisning inför kammarrätten, hos statskontoret Iyfta förberörde 6000 rdr. — K. M. her under den 47 sistl. Juni förordnat andre löjtnanten vid Dalregementet, friherre v. Vegesach, att t. v. vara batterisfficer på ön S:t Bairthelemy samt dervid såsom erssttning för resekostnaden tillag: bonom i ett för allt ett emot 450 spanska pisster ungefärligen svaran e belopp af 400 rd? svenskt banto, att här uppbäres hva-jemte statskontoret hiifsit anbeaildt atv dena summa utaf de till förvaltnrinaskastnaden för S:t Bartbelemy afsedda medel til friberre v Vegesach anordna, komuande beloppet darofier att i koloniens räkenskaper uppoch afföras. v — — Svenska Läkare-sällskapet firar i morgon kl. batf 8 efierm. uti Stora Lörssalen en minvuesfest öfver Berzeiius, hvsrvid tal kommer att hållas sf pharmacie och chem:e profe sorn vid Cerolinska medico echirurgiska institutet, C. G. Mosander. oo — Allmänheten har säkert fåstat sin uppmärksamhet vid den för i morgon aften 2nnonserade pstora lustfesten i Norra Tivoti, der både musik (ven stor Concert-reunionw) under hr A. Secbnötzingers anförande, en utomoroenil:g akrobatisk representation jemte stylt-ballett af hr Riezo med familj, teatraliska föreställningar (Pierrot vansinnig af kärlek,), sa .t stor festbai m. fl. lustbarheter skola förekomma. Saken rekommenderar sig sjelf. — Hr Alexander Guerra bar hos öfverståthållareembetet anhållit om tillstånd, ait på en tomt, be:ägen i hörnet af Grefthureoch Stora Humlezårds-zatorna, få uppbygga en s. k. öppen arera, för prestationer i riakonst m. m., hviiken begäran öfverståjhbållarcembetet bifallit. — — Angående den för hufvudstaden vigtiga frågan om gaslysningens begagnande för en stor del af staden, och hvilken i morgon förekom: mer i sockenstämmonämnden, hafva åtskilliga förslag blitvit efailne, s som konvtraförslag till det af deputerade utarbetade. Dagligt Allehanda i dag bar medde!at ett sådant, och hos redaktionen har plats blifvit begärd för ett annat förslag, som vi här meddela: Försl:g till Voterings proposition i sockennämnden i qg slysningsfrågan. Såsom bekant ar ionebåller det af öfverståthållaren framstälda förslag, att kostnaden för den nya setulysningen skulle bestridas, dels genom en afgit af 46 sk. för bvarje 1000 rår taxeringsvärde för hus och tomter, dels ge om en afgift af 5 sk. för hvarje rdr, som erlägges i huivudstaden i bevillning erter andra artikeln, Såsom elternstif hafva de inom sockepnämnden used deputerade föreslagit, ant husoch tomrägare skul!e erlägga 24 sk. för hvetje 1000 rdr taxeringsvärde, samt dessutom förskottsvis 4 procent af huians eller tom:ernes afkastning, be räknad till 6 proc. af värde:, hvarröre de fingo godtgöra sig af deras byresgäster med 4 pr. at hyresbeloppet. (i begge fallen skulle fortfarande kronans och stsdens hittillsvargnde bidrag till gatulysningen u:gå.) Detta sista förslag har dock icke oförändradt inom sockennämnden funpit försvarare, icke blend gess upphofsmäp. Deremot ligger på borde: till afsörande fö!jsnde jemsade förslag, vickt af kammarherzen Ro:enrbled. Grundsatserne för deta förslag ar stt lära fasiigheträxarne, kronan och sadem fortfarande för gatu ysniogen erligga samma afeitter, som de förut u:jort, men att fördela återstoden på öfrige klasser inom hufvudstaden, efter en billizare grund än den så oj-mut fördela 2:a artikeln af bevillningen, hvilken grund man trott sig fiona i Hyresbeloppen, med fullkomlig befrielse för de lägrs hyrornpe, som erläggas at de fattigare klasserne. Detta är hvad festighetsägarne redan år 1846 be viljat för att befrämja gaslysningens införande ock mo:svarar på det heia ungefär hvad de nu erlägga, ehuru grunderra för fördelningen äro olika. 4. Till gatu!ysniogens bestridande incm Stockhulm keviljas, med de vilkör, här nedenföre i S 7 förbehålles, föliarde agifier att årligen utgöras: a) af (busoch tomtägare) fastisketsägare, 32 sk. bkoö af hvarje 1000 rer taxerinesvärde, efter upp: skett ingen till årets allmänna bevil:ning; b) at icke fastighetsögare (hyresgäster) i mån af hyrorne, de criägga. med de belopp, some i efterföljande G 2 stadgas, dock sålunda, att från denna afsift beirjas våningar och andra hyreslägenheter: av) som begagnas af ägarne af de bus, hvari de äro belägna eller hos dem mantalsskrifna personer; bb) för bvilka hyran icke öfverstiger 409 rdr bko; äfvensom cc) möblerade rum eller våningar, som på kortare tid än 3 månader uthyras til samma personer, förängningar deri inberäknade. 2. För de våningar ccly andra hyreslägenheter, hvarföre byran ej öfverstiger det belepp, som bestämmes i efterföljande 6, utgår årliga afgiften med 1 procent; För dem gom öfverstiga de:ta belopp, men som ej ifverstiga det högre, hvilket likaledes bestämmes på sätt i Ö 8 stadgas, erläsges 4V. proc., och för alla högre byrssbelopa 2 proc. Om s:mmna person på flera ställen inom hufvud staden hyrer våningar eller avdra lögenhetor. skal s:mmoapraknede hyran för dom alla tegas i beräkning för es agöra, huruvida denna person efter 4 mom. 2) litt. b b skall befries från denna arfgift, eller eter lvilken sf de här ofvan upptegra. kategorier den skall utgöras. 3:0 För de våningar eller oedra lägenhetar; som innehafvaspå lör, beräkaas såsom byresbelopp der komst, som i texeringen tili årets bevillaing är upptagen för denna förmån. 4:0 Hos. vederbörande autoritet utverkas det stadcande, att i uppgifterne till årliga mantalsskrifnin arne bver och en hyresgäst skall på det ställe, der han bor, sammanföra sam:liga hyresbelopp, ban inom Stockholm erlägger, deck med särskildt specifi kstioa för hverje; börandes vid uppgiiterne för de genheter, der han icke sjeifbor, hänvisas. till der a mA mn4 dag Amwvavtren. Ah huc Horm han öv