Aftonbladet – 6 juli 1850, sida 2

Article Image
oförgängliga förtjenster. De skingrade den dimma som omgaf christendomen och de lemnade oss skriften i händer, hvars läsning förut var förbjuden. De rensade gudaläran från menskliga påfund, så att kyrkan framtädde i en värdigare gestalt. Det är äfven troligt att reformationen hade blifvit vida mera allmän, derest man ej öfvergifvit de ursprungliga grundsatserna. Många äro äfven de som förmena att reformationens största hinder uppkom af sekternas mängd; men det är ej sannolikt att dessa hinder förnämligast härleddes från dessa förändringar af egna grundsatser. Ty reformationens grundval var den christliga friheten att ransaka förrän man tror, och då grunden försvagas, blir byggnaden osäker. Det är väl så, att med anledning af reformationen och predikningar om den christliga friheten uppkommo sällsamma och orimliga sekter, så det blef nödigt att författa konfessioner till underskrift. Sådant kunde ej tadlas, derest konfessionerna allenast varit lemnade till underskrift och ej formligen påbjudna; ty tvinget förderfvade alltihop, undergräfde reformationernas grundvalar och gjorde lärdomen stridig med sig sjelf. Men, skall man säga: böra då alla meningar lemnas fritt spel och tillåtas att lika många religioner uppstå som menniskor? Härtill svaras då, att mani dylika saker endast kan betjena sig af lärdom och bevis, men tvång och våldsamma medel äro onyttiga och obilliga: onyttiga emedan tron ej. kan bultas in med hammarslag och erfarenheten visar att tvångsmedel mera befrämjar än upphäfver kätteriet. Man kan dessutom väl tvinga menniskor att handla, men ej att tänka, och när man ej kan tvinga dem att tänka, så har ej tvånget annan verkan, än att menniskan trugas att säga hvad hon ej menar, hvilket är att från vilsefarande förvandla dem till hycklare och ögontjenare. Våldsamma medel äro fördömliga, ty intet är väl mera oförsvarligt, än att tvinga nästan till att se hvad han ej kan se och att begripa hvad han omöjligen kan begripa. De som dermed sig befatta kunna liknas vid qvinnan, som ville bringa sm man

6 juli 1850, sida 2

Thumbnail