Aftonbladet – 15 juni 1850, sida 2

sjelfständigt väsende; den innefattar blott en landning af tvenne från annat håll komna eleenter, ett religiöst och ett politiskt. Det eligiösa härleder sig helt och hållet från läarne, och det politiska från vissa personer inm de högre cirklarne, hvilka under denna åpa vilja smyga sig på arbetsklasserna, taga eras öfverblifna tid och tankekraft i anspråk ör ändamålslöst grubbel i ämnen och öfver aker, som ofta ligga utom det för salighetsläran ehöfliga, men upplöser förnuftet och försvagar mdömet, genom hvilken åtgärd, såsom man oppas, folket skall ledas ifrån tankärne på irbättrandet af sin samhällsställning. Huru etta kommer ait lyckas, skall väl framtiden isa. Men så mycket är redan säkert, att den Inre missionen, sjelf är ett ingenting, en blå unst, ett tomt ord — nemligen i och för sig. Jen är allenast tillkommen för att masquera venne andra väsenden — Läseriet och Folkrihetens ovänners sällskap) — hvilka bakom enna skärm önska arbeta osedde och verka esto kraftigare. Men man torde fråga: hvarll behöfva de denna masque, detta förkläde? aken är tydlig nog. Läseriet — hindradt genom tskilliga, visserligen lama, men dock ännu exiterande författningar, samt när som helst lottstäldt för polisens och det ordinarie preterskapets efterspaningar — har, såsom sådant, Idrig kunnat komma längre än att på sin höjd ara tolereradt. Denna ställning är alltför inkränkt, alltför liten, den är blott passiv: läarne vilja uppträda fullt aktivt. Det förmå e icke såsom sektarier, d. v. s. som läsare: nen under ett annat kamn och med stadgar, om regeringen stadfästade, vunne de en gifven ch säker plats, kunde utvidga sig, finge tala rån alla behagliga predikstolar, och hålla samnankomster när och hvar de ville, utan att efara ingrepp från myndigheternas sida. Att rnå denna stora och starka position var ingen itt sak. De räckte derföre handen åt de potiskt betydande män inom de högre cirk arne, hvilkas namn mean känner, och som åter sin. sida genom mäktig inflytelse skulle hos egeringen utverka sanktion på ett läsarereglepente. I utbyte mot denna kraftiga tjenst åt isarne torde desse gifva sitt kraftiga handtag ch biträde till, de nedre folkklassernas än djuare försänkande i mörker, själsslapphet, svaget, omyndighetstillstånd. För hela detta ubbla ändamål skapades den inre missionen. lågot annat hvarken är den eller blir den. Jet förtjenar då, såsom vi tro, att upplösa detta malgam i sina begge reella beståndsdelar, för it ej missledas genom ett namn, som i miånas öron torde låta ganska veckert. Med ett rd: det förtjenar, från de bildades sida, att se vad läsarne verkligen hafva i sigte med civisationen; och, från de-s. k. lägre folkklasseras sida, att se hvad de högre hrr politici hafva sigte mot dem. För att komma detta ämne närmare på spåen, meddela vi här det förut omnämnda förlaget till stadgar, hvarmed missionssällskapets ynlige (d. v. s. icke de religiöse, men de poitiske) chefer inkommit till regeringen för att erpå erhålla nådig bekräftelse. De låta som öljer : Stadgar för den Inre Missionen i Sverige. S 4. Sällskapet för den inre Missionen i Sverige är till ändamål att i samverkan med förhanden arande kyrkliga och kommunala inrättningar amt enligt föredömet i andra protestantiska läner bidraga till ökad kraft och välsignelse för Guds kes tillvåxt inom fäderneslandet. S 2. Det i hufvudsteden stiftade sällskapet för en inre Missionen består af 4) Ständiga ledamöter, vilka till sällskapets kassa gifvit på en gång 33 rdr 6 sk. bko eller derutöfver, eler ock förbundit sig tt årligen inbetala 6 rdr 32 sk. bko eller derutöf er i fem år; 2) ledamöter, som för året insända indre bidrag för att befordra sällsksapets verksamet. Då dessa bidrag uppgått till ständig ledamotsgift, uppföras de gifvande bland ständiga ledamörr; 3) arbetande ledamöter, d. v. s. som omedelbart eltaga i sällskapets verksamhet. S 3. Sällskapets styrelse består af 418 personer, eis prester, dels lekmän, hvilken styrelse, vald bland illskspet af dess ständige ledamöter, väljer inom sig n Ordförande, en vice Ordförande, en Sekreterare jr Inrikes och en för Utrikes brefyexlingen, samt en asseförvaltare, hvilken motteager alla för sällskapets äkning inflytande medel och årligen uppgör sällxapets räkenskaper. S 4. De medel som kunna sällskapet till godo omma genom ledamotsafgifter, inssmling, collecter id offentliga föredrag eller genom donationer, anändas af Styrelsen såväl till bestridande af reseostnad och arfvoden åt de på uppdrag af Styrelsen, red vederbörligt tillstånd, arbetande svenska prester f evangeliskt lutherska bekännelsen, som till be rämjande af den inre Missionens angelägenheter geom andra lagenliga och verksamma medel. S ö. Styrelsen utser en nämnd, bestående af 4—6 :damöter, hvilken eger att pröfva deras antaglighet. om till arbetande ledamöter blifvit föreslagne, och vilket förslag underställes Svea Rikes Erkebt kop. S 6. Der tillfälle är till begagnande af kyrka ler ar nat offentligt rum, anmäle sig arbetande cdamot bos den som öfver nämnde byggnad ha ärd och disposition, och afvakte dess förklaring lt intet hinder derför möter. 7. Styrelsen sammanträder på kallelse af Ord örenden eller på dess uppdreg af vice Ordföranden ) Denna titel är något ling; men vi hafva velt ut trycket i brist på något bättre, och för att und: