Aftonbladet – 15 juni 1850, sida 2

Hvad må man tänka om den inre missionen? (Forts. fr. J8 133.) Aftonbladet afhöll sig, såsom bekant är, länge att rörande den inre missionen och dess öppet framstående predikanter ytira någonting afgörade; vi endast herättade om hrr Wieselgrens och Fjellstedts ankomst till hufvudstaden, meddelade referater af den förres framställningar i de la Croix lokal, och vidfogade blott här och der en kritik öfver hans i dem yttrade sattser, men sade föga om missionen på det hela. Vi ville gifva denna en fullkomligen fair play); vi ville ej att någon skulle kunna beklaga sig öfver att Aftonbadet sökt motverka ett företag, som uppträdde i religionens namn. Nu hafva predikanterna talat ut och rest sin väg: allmänheten kan i lugn samla sina tankar och fälla sitt omdöme om dem. Missionssällskapet har oslördt fått anlägga sin sak: det torde således på intet sätt kunna sägas vara i otid pressen nu framträder för att taga saken ibetraktande. Härmed sammarknyter sig omedelbart frågan om Stockholms Läsare, och all deras, väl mera dolda, men dock tillräckligt nog bekanta verksamhet inom hufvudstaden. Den s. k. Inre missionen utgör för egen del ett ganska ) För att vara fullt opartiske, läto vi i början till och med artiklar inflyta både pro och contra, på det allmänheten måtte få se saken från begge si dorna. NE Ta a ra rn renen tt