Aftonbladet – 29 maj 1850, sida 2

afbjelpt för tvenne dagar, och då förnyade framställningar gjordes, erbjöd jag mig att under tio dagarl förskjuta papper och stämpelafgift, om hrr Gumpert å Comp. ville gifva mig skriftlig förbindelse på, att, i den händelse jag blefve nödsakad att återtaga förlagsrätten till Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning, eller, sedan denne upphört, utgifva annan tidning, de ville trycka ett sådant blad åt mig. Hr Gumpert, som, om jag rätt minnes, var närvarande vid detta tillfälle, upplyste då, att Gumpert Comp., enligt med Sandwall ingånget kontrakt voro skyldige dertill, och uppläste för mig den som handlade härom. Jag invände dock, att andra SS möjligen kunde innehålla bestämmelser, som stodo i strid härmed, och jag begärde få läsa kontraktet, hvilket ock af mig flyktigt gen mögnades. Jag anhöll derefter att få mig ett utkast till den ömsesidiga förbindelsen tillstäldt, hvilken begäran efterkoms, om jag rätt påminner mig, samma dag på eftermiddagen. Jag lofvade att medtaga nämnde förslag till hr Sandvalls byrå för slutligt afgörande. Under tiden gjorde jag min kalkyl, till hvilket beslut jag kom deraf, att jag fann tryckniogskostnaden af cirka 40 rdr per nummer af tidningen för hög, förelade kalkylen, som utföll så, att hr S. som endast kunde påräkna cirka 40,500 rdr inkomster af tidningen, hade utgifter för densamma, hvilka uppgingo till 38,000 rår, oberäknadt arfvode till korrespondenter i Stockholm, Paris och universiteterna, medarbetare i landsorten samt följetongsförfattare. Med anledning häraf yttrade jag. som dessutom kände, att 49,500 rdr anvisats å först inflytande prenumerationsmedel, att jag under sådana omständigheter icke kunde ingå på att förlägga tidningen, då jag derigenom icke kunde erhålla säkerhet för mitt förlag, långt mindre bereda hr S. något öfverskott till amorterande af sina skulder, utan ansåg, att det med begges vår fördel vore förenadt att påfinna någon annan utväg för tidningens oafbrutna fortgång. Jag kom då till den visshet, att tidningen, tryckt till tvåtredjedels storlek af sitt dåvarande format, med bibehållande af sitt dåvarande antal prenumeranter kunde lemna hr Sandwall en nettobehållning af 5,000 rdr, då prenumerationspriset nedsattes till 40 rdr, eller af 9,000 rdr, om prenumerationsafgiften för framtiden bestämdes till 12 rdr rgs per år. Af denna anledning bad jag hr Cronsioe uppgöra ett förslag, hvari uppgåfves hvad det skulle kosta att trycka en tidning, som utgjorde tvåtredjedelar af Handelstidningens format samten, som utgjorde hälften af densamma. Hr Cronsioe lofvade att lemna dessa förslag på eftermiddagen, men på min tillsägelse, att jag måste hafva dem före kloc-l. kan 4, gick han genast i författnivg med upprättandet af dem, och då jag kl. half till 3 återkom från ! börsen, låg ett bref från honom mig tillhanda, i hvil: ket jag underrättades att det stora formatet skulle kosta 27 rdr rgs och de: mindre 19 rdr 24 sk. rgs. li Jag lofvade då att kl. straxt efter 4, kort före hvil-l: ken tid jag hade anmodat redaktionen att sammanträda hos mig, lemna mitt bestämda svar, och gafl mig hr J. C. Johnson sitt löfte avt då äfven infinna l sig, för att få kännedom om mitt beslut. Under tiden vidtalades hr Anders Lindgren, som erbjudit sig att trycka nämnde tvenne format till vida lägre pris, än hrr Gumpert Comp. Jag förelade nu redaktionspersonalen de kalkyler, jag gjort, de erbjudan-l den jag hade, och underrättade dem derom, att mitt fasta beslut vore, att hos hr Lindgren låta tryckal. Handelsoch Sjöfartstidningen nästa måndag; ssmtl tillfrågade dem, om de under så beskaffade omständigheter skulle vilja biträda mig, som icke säg någon annan utväg öppen för bevakandet af såväl eget! som Sandwalls intresse. På samma gång tillsial!lde jag mag. Ekbo rn i deras närvaro följande förbindelse: Undertecknad, som, på grund af ett emellan mig och hr J. Sandwall under den 920 November 1848 upprättadt köpekontrakt, hvars förbindande bestäm-l melser icke af Sandvall blifvit uppfyllda, anser sig fullt berättigad att återtaga förlagsrätten till. Görbeborgs åttonde Handelsoch Sjöfartstidning, och nästa l måndag går i författning med. att utgifva densamma för egen räkning, förbinder sig härmed, att till hr J. Sandwall på nytt öfverlåta bemälte tidning, emot det att Sandwall 4:mo gedtgör mig de utgifter, som jag från innevarande dag kan komma att få vid-l kännas för tidningen utöfver. hvad den inbringar (mitt honorarium beräknadt till bko rdr 4,000 för innevarande år) 2:o b talar mig min af honom eganpde fordran enligt revers bko rdr 7,575, samt 50 dessutom ställer af mig godkänd borgen derför, att han allt framgent under kommande år, eller räknadt från den tid, han på så sätt kommer att ånyo öfvertaga tidningen, årligen till mig utbetalar bko rdr 4,000 såsom ersättning för mitt bestyr med re digerandeff;. de merkantila notiserna i tidningen, hvilken sistnämnde rättighet under intet vilkor mig af honom kan beröfvas. Götheborg d. 14 Maj 1850. MH. Prytz. Egenbändiga underskriften bevittna C. M. Ekborn. J. C. Johnsson. Efter emottegandet häraf afstodo de från alla sina dubier och lofvade, emot det att jag iklädde mig fullgörandet af alla de förmåner som de hade haft hos br Sandwall, att understödja mitt företag efter bästa förmåga. Straxt derefter, eller kl. half till ö lördags e. m. den 44 dennes; infann sig br J. C. Johnsson, som underrättades om mitt beslut, samt lofvade derom underrätta hr Cronsioe. Hr Johnsson uppehölls, utan min förvållan, af samtal med åtskillige tillstäådesvarande personer, tills ivemot kl. 7, då jag inkom i rummet och gjorde honom uppmärksam på, att han icke borde fördröja fullgörandet af sitt löfte att underrätta Cronsioe om hvad som passerat. Under tiden träffade jog aftal med hr Lindgren om tryckningen af tidningen, och först sedan detta skett infunno sig hrr Gumpert och Cronsioe, hvilken förstnämnde då först (märk detta!) erbjöd sig att förskjuta nödigt papper för tidningens utgående från hans officin, och underrättade mig, då jag stod fast vid mitt beslut att trycka tidningen hos hr Lindgren, tillfölje af med honom ingången öfverenskommelse, att han var innehafvare af hr Sandwalls köpekontrakt med mig, såsom förskrifven pant. En notis af denna art surprinerade mig på det högsta, då hr Sandwall vid sin afresa högtidligt försäkrat mig, att köpekontraktet icke vore pantsatt. Detta hr Gumperts ; tillkännagifvande gjorde mig ännu fastare i mitt beslut, att icke trycka tidningen hos honom; ty den första tanka som hos mig uppstod, var den, att hr Gumperts tillgöranden att forcera mig att tillsläppa papper, då han vore innebkafvare af kontraktet, grundade sig på beräkningar till legen vinning, och jag fortfor att vara döf för alla hang, såväl som en hans: väns föreställningar, hvilken sistnämnde ännu påföljande dagen besökte mig i afsigt att få mig att afstå från mitt beslut.