Aftonbladet – 21 maj 1850, sida 2

tecknade. Af de öfriga större städerna är litet, samt af de mindre nästan intet att förvänta, så att totalbeloppet af det tecknade icke kan upptagas till högre än tiondedelen af behofvet. Staden Stagno i Dalmatien hemsöktes ännu fortfarande af starka jordskalf. Från den 49 till den 23 April inträffade icke mindre än 63 jordstötas, hvilka alla föregingos af åsklikt buller. Den våldsammaste stöten skedde den 49 klockan 9 före middagen, och hade till påföljd att de få hus som man förut ägde hopp om att se räddade undan den allmänna förstörelselsen, till större delen förvandlades uti grushögar. I hela Stagno äro blott 7 hus i det skick att de kunna bebos. Äfven i Ragusa fortfara jordskalfven efter korta afbrott. Den 3 Maj kl. 5 kändes sednast en stark jordstöt som varade 35 å 6 sekunder, men lyckligtvis ej förorsakade någon betydligare olycka. SCHWEIZ. De med så mycken nyfikenhet emotsedda nya valen i Bern den 5 Maj hafva nära nog skiftat kantonens befolkning i två jemnstora hälfter af motsatta åsigter. I stora rådet vann regeringspartiet, som här kallas radikalerna eller de hvita, med 114 röster, mot 112 reaktionära, som kallas de svarta. På landsbygden valdes i Mittelargau (mellan Bern och Thurn) 33 svarta och 8 hvita, i Jura jemte Birsthal 17 svarta och 17 hvita; i Oberland 9 svarta, 20 hvita; i Haslidalen, hälften svarta och hälften hvita; i Emmenthal 7 svarta, 29 hvita; i Kandertbal, Saanenthal, Simmenthal blott hvita, Unterargau (mellan Arberg och Arwangen) 3 svarta, 28 hvita; i Seeland vid Bictersjön 1 svart, 15 hvita. — Oroligheterna i Freiburg äro stillade; de voro af föga betydenhet. Deremot hafva nya oroligheter förefallit den 7 Maj i Interlaken. — I Zärich hafva valen utfallit med stor öfvervigt för de hvita. ITALIEN. Erkebiskopen i Turin, som utfärdat ett herdabref till de under honom lydande biskopar och prelater, mot verkställigheten af den bekanta lagen om vissa klosteregendomars och prebendens användande till förbättring af det lägre presterskapets löneförmåner, har derföre blifvit instämd till domstol, af sardinska åklagaremakien. Då han formligen vägrade åtlyda stämningen, blef han den 6 Maj häktad, i grund af sardinska strafflagens 173 artikel och afförd ifrån sitt palats till citadellet i Turin. Man var beredd på utbrott af missnöje bland hopen, genom prelaternas inverkan; men deraf förspordes ingenting, och uppträdet, fastän det föreföll midt på dagen (kl. 1; 1) väckte knappast någon uppmärksamhet. I citadellet söker man för öfrigt göra fångenskapen så litet oangenäm som möj:igt för hans högvördighet. Till Turin hade en österrikisk not ankommit, som i mycket durkla uttryck begär fritt genomlåg för österrikiska troppar och antyder en viss säkerhet — tt. ex. besättningen af fästningar — såsom nödig. Sardinska ministeren skall härom underrättat brittiska sändebudet, som förklarat att brittiska styrelsen icke ärnade medgifva något förnärmande af sardinska området; emedlertid kunde sardinska konseljen vidtaga nödiga försigtighetsmått. Konseljen sades ärna följa detta råd och kade redan låtit kalla troppkontingenterna under vapen. Sedan påfvens återkomst till Rom väntas der oupphörligt något nytt politiskt beslut; men hittills förjäfves. Osservatore Romano för den 29 April har en artikel emot sardinska regeringen och lyckönskar erkebiskopen i Turin öfver hans uppträdande, emedan han icke bifallit regeringens villomeningar i kyrkoangelägenheter, utan tvärtom modigt uppmanat de rättrogne till uppfyllande af der-s skyldighet. Detta mod, tillägger det romerska ministerialbladet, förtjenar så mycket mera loford, som konungen sjelf har för tillfället låtit missleda sig. Jesuiternas filialordåen, Liguorianerna, har äfven blifvit återinförd i Lombardiet, jemte jesuiterna sjelfva. På det nya österrikiska lånet i Lombardiet hade i Milano tecknats 6 millioner, i Venedig 2 5, i Padua YV,, i de öfriga större st:derna, utom ruvarande österrikiska högqvarleret Verona, väntades föga och i småstäderna än mindre, så att man icke ansåg sig kunna beräkna den frivilliga teckningen till stort mer än tior. dedelen af det erforderliga beloppet. Radetsky har dock, som förut. är bekant, hotat att förvandla lånet till tvunget, om det icke tecknas frivilligt. I Toscana — särdeles i Florens och Livorno — hade mycken orolighet visat sig bland folket; i Livorno uppslogos proklamationer emot regeringen, hvilken åter sades hafva beslutat uppbåda de hemförlåfvade tropparne. RYSSLAND. Enligt en ukas af den 3 April kommer 24:de serien skattkammarobligationer till ett belopp af 3 millioner rubel silfver, med löpande ränta från 1 April 1850, att utfärdas. Generaladjutanten Läders har den 10 Moj 2nländt till Petersburg. Breslauer Zeitung meddelar en skrifvelse från Polska gränsen af den 7 Maj, som säges innehålla bestämda upplysningar af en tillförlitlg person, hvilken anländt omedelbart ifrån Lowicz, och redogör för ryska tropparnas ställning och rörelser i Polen. Två stora troppafdelningar sammandrogos kring Lowicz, för att der mönstras af kejsaren; sedan skola de tåga till preussiska gränsen vid Kalisch och Peirg. a RR AT ARE LÅ JR aa AA EA ER VR RA SE