Aftonbladet – 16 maj 1850, sida 2

Ja, vi protestera!, ropade machinarbetarne med knutna näflvar. I morgon är folkförsamling. Jag hoppas att ni infinner er talrikt. Vi komma allal, Herr Eichler aflägsnade sig. Klockan gaf tecken att arbetet skulle åter begynnas och alla skyndade bort, hvar och en till sin plats. Rolf hade utan deltagande afhört en nyhet, som vid hvarje annat tillfälle skulle hafva gripit honom med makt. Hans tankar voro uteslutande sysselsatta med Marie. Han tänkte på lyckan att få lefva med henne, att för henne få grundlägga ett stilla, husligt lif. I sin inbillning såg han henne, i likhet med de andra qvinnorna, komma till honom med sin korg på armen; åsynen af henne, så inbillade han sig, kryddade den enkla måltiden, hennes ljufva röst bad honom äta den mat, som hennes hand för honom tillagat. Hans lif skulle genom henne erhålla nytt behag. Huru ofta hade han icke drömt härom; huru glad hade han icke föreställt sig framtiden vid hennes sida och nu voro hans förhoppningar fördystrade af ena ond demon; glädjebägaren var fylld med gift. Förgäfves sökte han bortjaga de mörka tankarne; ständigt stego dock nya åter upp. Han hörde den gamla hökareenkans hviskning, sina vänners och kamraters spefulla hån. Han hade begrepp om ära. Den enkla arbetaren kände djupt och förmådde, oaktadt de läror han insugit genom kommunistiska skrifter, icke qväfva si.t medfödda sinne för sedlighetens helgd och häfdvunnet bruk. Liksom ville han förjaga de onda andar, som förvirrade hans Ljerna, for han med handen öfver sin panna; derefter suckade han djupt och gick till sitt vanliga arbete. ETT OLYCKLIGT BARN. Lemnad af Rolf qvarblef den arma Marie i det lilla rummet, som hon hittills delat med modren. Ensam med sin smärta kastade hon sig på sängen och öfverlemnade sig åt sin outsägliga förtviflan. Hon hade innerligt älskat den döda modren, ehuru hon ofta af henne hade blifvit behandlad med hårdhet och olämplig stränghet. Allt påminde om den bortgångna. Der stod den säng på hvilken Imodren hade uppgilvit sitt sista andedrag. Vid dörren