Aftonbladet – 4 maj 1850, sida 3

SA — Vid företrädena i poliskammaren instållde sig tvenne karlar, den ene puckelryggig och den andre baltande, af hvilka den sistnämnde anförde det klagomål, att den puckelryggige följeslagaren tvingade honom att flytta för hvar dag. Hvad heter du? tillfrågades den halte. Jag heter Tusse liten Tusse liten, hvad skall det betyda? Jo, jag heter Tusslin; men mån kallar mig för Tusse liten., Jag her inte tillfrågat dig hvad man kallar dig för, utan om ditt namn. (Till den andre) Nå, hvad heter du ? Den halte: Han heter Schas. Polismäst.: Karl, håll munnen på dig! Den puckelrygige: Jag heter Jöns Petter Krona. Polismäst. vill Tusslin: Nå, hvad anklagar du honom för? Tusslin: Jo, han kör mig att flytta för hvar dag. Polismäst.: Hur är det möjligt? Hvar bor du? Tusslin: Jag bor i södra bergena. Men så snart jag fått mig en god plats, så kommer Schasen och kör mig derifrån.n Polismäst.: Evad har ni för sysselsättning? Tusslin: Hvad som förefel!er; vi stå till tjenst för hvem som helst. Polismäst.: Godt; men nu ska ni få en hänvisning till arbetshuset. Båda: Tackar ödmjukast. — En af polisbetjeningen hade på en krog vid Träsket anträffat en f. d. korrektionist, Pehr Ericsson, hvilken för omkring en månad sedan från norra korrektionsinrättningen erhöll pass till hemorten, men i stället att begifva sig bemåt stadnat qvar härstädes. Hvarför har du blifvit qvar i hufvudstaden? rågade polismästaren. Jo, herr lagman, jag hade några effårer att uppgöra här först. Ja, ja men; det bestod i att stjäla höns, inföll polisbetjenten. Jaså, du har blifvit hönstjuf nu ? frågade polismästaren.