Aftonbladet – 4 maj 1850, sida 3

Die Russen kommen: Der Teufel ist los; Das Ministerium muss abdanken, 0. 8. V. Då en pojke utropade den sistnämnda skriften, svarades högljudt från tjugu halsar: NN Ministerium muss abdanken! (Ministeren måste afgå! En mängd plakater såldes, affattade än på judisk jargong, än på Berlinerdislekten; man läste och skrattade. Bland mängden såg man enstaka vilda fysiognomier af misstänkt utseende: råa arbetskarlar från Rehbergen med smutsiga halmhattar på det osnygga hufvudet; här och der korrektionister och bestraffade förbrytare, som nu i säkerhet ströko omkring på gatorna, beredda att deltaga i ett upplopp eller stå till tjenst med sitt biträde, i fall folket sjelf skulle vilja besörja lagskipningen. Bland dem var den svarte Friedel, som efter revolutionen öfvertagit en betydlig roll bland de sina, och utöfvade ett stort inflytande på sina likar. Dessa elementer, hvilka voro bekanta under namn al de Bassermannska figurernas, hade väl icke skapat revolutionen, men dock förvildat och förstört den. Sambhällets slagg och orenlighet hade kommit i dagsljuset genom den offentlighet som hörde till tingens nya ordning. Den eleganta verlden hade till största delen försvunnit och sågs icke mer unter den Linden, Geheimeråden, som vid middagstiden makligt promenerade; gardesofficerarne, som hos Kranzler an der Ecke, förtärde sin glace och mönstrade damerna, hade lemnat plats åt det suveräna folket. Folket herrskade här och höll sin Lindenklubb under bar himmel. En sten, en trappa eller något dylikt va genast en talarestol; en man af folket var talaren; en vild lätt uppretad folkmassa utgjorde auditoriet. Gensdarmer och polis såg Dörner ingenstädes. Han gladde sig öfver detta friska lif, öfver befolkningens uppvaknande och nyväckta intresse för politiken. Ett vildt larm, ett jublande bifallsrop uppväckte honom ur hans betraktelser. Mängden trängde sig omkring en athletisk gestalt. Den man, som folket med bänryckning helsade, var en bekant talare och hjelte (Held) i de offentliga församlingarne, Det långa rödsktiga skögget gick