Aftonbladet – 3 maj 1850, sida 2

Article Image
FR studier såväl i gallerierna, som i allmäana lifvet. I sit! inre jemförde han Wanda med Rafaels Sibylla Cumea. Hennes retande former gåfvo ny näring åt begäret at! äga henne. Utan ljud stod han vid hennes sida. Förs! då hon vände sig om, märkte hon hans närvaro. Hor trodde att äfven han var intagen af den ovanliga musiken Hon sökte ett beslägtadt hjerta och trodde sig hafva funnit det hos bonom. Det var en ädel själs illusion. Grefvinnan Wanda hade ingen aning om sin beundra res känsla. Hennes rena själ sökte och fann blott de ädla; hon hade intet sinne för det låga; hon var en adlig natur, icke genom yttre börd, utan genom inre själsanlag Äfven bos legationssekreteraren förutsatte hon en dylik sinnesstämning. Under den frivola ytan trodde hon sig bos honom finna ett djupt allvar. Han var en mästare i denna moderna förförelsekonst, som plötsligen öfvergår från skämt och lättsinne till det allvarsamma och genom kontrasten så mycket säkrare verkar på fruntimmersbjertat. Han hade läst mycket och det bästa af litteraturens alster; han förstod att vid lämpligt tillfälle urladda en ström af tankar, att öfverraska genom iåsigter och känslor, hvilka han endast lånat, men förstod att nyttja såsom sina egna. Det var så mycket svårare att här skilja lögn från sanning, det egna från det främmande, som legationssekreieraren sjelf var besegrad af sina tankar. Han blef ofrivilligt dragen med af strömmen; han stod icke öfver sitt föremål, utan lydde, då han talade, en inre nödvändighet. Makten hos den genius, som han missbrukade, sträckte sig äfven till honom sjelf, och sålunda blef han en af de förunderliga karakterer, som den nyaste tiden skapat: rik på tankar, fattig på kinslor, bedragande andra och omedveten af sitt eget sjelfbedrägeri, alster af en tid, då andens högsta spekulation endast skall tjena en förfinad materialism. Frågande mötte Wandas blick hans. Jag bedrager mig säkerligen icke, begynte legationssekreteraren, om jag tror eder vara djupt gripen af dett ovanliga skådespel.n Ni har icke bedragit er. Jag har fått en ny och bättr lide om folket än förut.

3 maj 1850, sida 2

Thumbnail