kelsen, bjelpte hon sjelf den sköna dottern i hennes barmhertighetsverk. Till och med grefven närmade sig medl: tecken till deltagande. Han ser icke så. illa ute, hviskade den gamla gref-l vinnan. Han är äfven fint klädd och strider i sådant sällskap. Förunderligt! Det är säkert en svärmare, enl fantast.n l Måhända en hjeltes, svarade Wanda, som uppmärkIi samt betraktade det bleka ansigtets ädla drag.