var en ganska intagande contadina och förtjenar allt loford. Stycket gjorde furore och måste gifvas da capo. Bland konsertnummer förekom en bekant violoncellpjes af Kummer, som hr Arnold utförde i den solida styl, med den färdighet, den klangfulla ton, hvarigenom han gjort sitt spel så omtyckt. ÅArfven nu fann han ett lifligt erkännande och framropades efter styckets slut. Det vore utan tvifvel en vinst, att, såframt någon ledighet i kapellet yppar sig, här kunna fixera denne lika anspråkslöse som talangfulle konstnär. — Afven hörde man hr Foronis omtyckta Ouverture Fantastique, som öppnade representationen och onekligen vinner vid återhörandet, oaktadt den ingalunda är rik på sångbara satser. Denna pjes var ganska väl instuderad. Operan Stradella gafs till slut med samma besättning som förr, hvarföre vid detta tillfälle ej mycket derom är att orda. Den är att räkna bland de operor som gått bäst på vår scen, och man gjorde äfven denna gång allt sitt bästa. I stället för den vexelsång, som börjar 3:dje akten, hade man inlagt den bekanta herrliga bönen af Stradellas egen komposition. Hr Gänther sjöng den med djup känsla samt ett ädelt uttryck, likasom han i hela partiet ådagalade samma musikaliska uppfattning, understödd af en solid metod, som förvärfvat denna sångare så mycken popularitet. Endast mot slutet märktes någon trötthet, troligen uppkommen genom hr Gänthers länge fortfarande opasslighet. Man bör slutligen ock ej underlåta att nämna hr Foronis förträffliga instrumentation till preghieran, hvari han begagnat den modernare instrumenteringens ressurser, utan att förnärma kompositionens ursprungliga simplicitet. Recett-tagaren, som mottogs med liflig applåd samt erhöll ett par kransar, framropades efter det helas slut. Representationen gafs för nära fullt hus, samt bevistades af H. M. Konungen och den kongliga familjen. —U— ———— LJ