Aftonbladet – 2 maj 1850, sida 2

REVY AF TIDNINGARNE. För kort tid sedan, eller vid tiden af. de sednaste valen i Frankrike den 10 Mars, innehöll tidningen Le Constitutionnel en hop berättelser, som den påstod sig hafva samlat genom egna stenografer, angående uppträden och yttranden till en del af den mest öfverdrifna och vilda art, som skulle hafva passerat i de demokratiskt-socialistiska valföreningarna. Emot dessa berättelser, hvilka voro af ungefär samma skrot och korn, som dem Morgonbladetn här emellanåt uppdukar, protesterade genast de anfalline; fråga om saken uppstod i nationalförsamlingen, då en del bevisades vara diktadt. Öfver andra delar begärde bergpartiet laglig undersökning, hvilket dock ej bifölls, 0. S. Vv. Sedan genom alla dessa omständigheter väl hunnit visa sig att Constitutionnels berättelser voro till allrastörsta delen hopspunna af de värsta vanställningar, har den välbekante professor P. i Upsala funnit tiden vara inne att upptaga dessa dikter såsom historiska dokumenter, och aftryckt en god del deraf i tidningen Tiden för i går till svenska publikens fromma. Månne det ej är skäl att lyckönska sig att professor P. åtminstone ieke är professor i historien, utan endast i geografieb? Hvem vet om: det icke är fara nog ändå, att hans inbillningskraft en vacker dag kan göra alldeles om sjelfva ländernas politiska indelning, om han skulle falla på den tankan, att den närvarande ir för liberal. Tiden för i går hr också en annan godbit, nemligen en från den nu för tiden reaktionära Times hemtad korrespondensartikel från Neapel om tillståndet derstädes, deri det säges att de för politiska förbrytelser häktades antal ej går till mera än tvåtusen i hela riket och 641 i hufvudstaden. För öfrigt försäkras det, att en konstitution för det landet är ett verkligt gift, och att det neapolitanska folket ej duger till att vara ett konstitutionelt folk, hvilket berättas i förtroende,, men att Neapel för närvarande är ett paradis. Alltsammans enfaldige att förehålla.