Aftonbladet – 24 april 1850, sida 3

den stigandeskonkurrensen hade utsugit handtverksklassen gyllene jordmån. Den gemensamma nöden åstadkom ho alla samma missnöje med det närvarande tillståndet. Men niskans naturliga önskan att åvägabringa en förbättring sin ställning hade redan gripit samtliga handtverken. Ett nytt evangelium, som i Frankrike först förkunna des af S:t Simon och Fourier, predikades med glödand ord af Lamennais, och af Cabet utbildades till fanatism hade äfven tagit sin väg till Tyskland. I Schweiz, hvar est en större politisk frihet -och mängden af flyktinga som tillströmmat från alla Tysklands stater, gynna all slags revolutionära planer, var brännpunkten för den ny läran, som derifrån utbredde sig i radier. Weitlings skrifter, som, i;en populär ton sammanblan dade sanning och villfarelse, äfvensom H inzens pamfletter hvilka voro strängeligen förbjudna och derföre lästes me så mycket större begärlighet, hade åstadkommit en poli tisk gäsning i samhällets lägre scHakter. Den tyska ar betaren begynte tänka och komma till Själfmedvetande Unga män, som likaledes vorgii missnöjda med den närva rande regeringens anda, litteratörer som försmäktade un der censurens tryck, tjenstesökande som för misshaglig: tänkesätt voro misstänkta på högre ort och förgäfves vän tade på att få något embete, f; d. liberale som förtviflad om fäderneslandets politiska utveckling, ensamme forskare abstrakta filosofer, ungdomliga svärmare och utopister had slutit sig till den nya rörelsen på det så kallade .s-cials området. Sjelfva litteraturen hade ;tagit;ydenna riktning Genom Eugene Sues skickliga penna upptäcktes skonings. löst samhällets synder och sår. Hans romaner funno så väl läsare som imitatörer i alla länder och bland alla klasser. Folket hade blifvit upphöjdt till dagens Gud och på dess altare offrade de ädlaste och bästa andar i vår tid. De lägre folkklassernas upplyftande, förbättring i deras förbållanden var fältropet. Ån en gång förnyades under det nittonde århundradet len fiiantropism, den mensklighetens dyrkan, som hade visat sig kort före den första franska revolutionens utbrott. Samma missbelåtenhet i alla samhällets schakter, samma ryckande qvalmighet i den andliga verlden, som plägar öregå stora och skakande verldshändelser, förökade ännu