Aftonbladet – 24 april 1850, sida 3

göra gällande, att nemligen detta Birka icke var att söka inne i Mälaren (på Björkö eller vid Sigtuna), utan vid sjelfva Östersjön och snarast Kalmar. Alla de vittnesbörd, som tala för denna sats, vore här för vidlyftigt att upprepa; men i förbigående kan nämnas; att. den kon. Olof i Birka, söm Ansgarius besökte. (sid. 284), förmäles med, vapen hafva underlagt sig en del af Danskarnes länder ochpå Östersjöns kuster segrande uppträdt mot der boende Ryssar och Kurländare, hvilka måste hylla bans öfvervälde och blifva skattskyldige under honom; något som icke illa kan passa in med en konung; hvilken Hade sitt välde vid sjelfva Östersjön och i södra Sverige; men svårligen låter säga sig om en så obetydlig furste; som en Olof. på. Mälare-Björkön eller . vid Sigtuna .måste.. hafva varit då han är okänd för de inhemskaSvenska, likasom för de Islåndska håfderna: Att en konung i Mälartrakterna och sjelfva de;Svenska Uppländerna, hvilken utfört sådana bedrifter att han underlagt sig Danska länder: och) besegrat folken på andra sidansom Östersjön, Kikväl skulle hafva blifvit så förgäs ten, all ban icke omtalas. i. egna nordiska häfder, som annars hafva rätt mycket att förtälja om konungar i Sveatrakterna, det är, knappast tänkbart. , Deremot är det både i sig sjelf förklarligt och dessutom faktiskt kändt, att de Isländska och inhemskt Upp-svenska häfderna veta litet eller intet om konungarnei de södra Götiska länderna, såsom i Värend och i der del af Småland, som sträcker sig fram emöt Kalmar, der äfven ett Birka existerade. Såsom, det vill synas, har omfattandet af Birka på Björkön eller vid Sigtuna, för detta ändamil, haft ingen? ahnan grund, än ett par uttryck Hos en och annån medeltidsförfattare (Rembert : och, Adam af. Bremen), sjelfva föga hemmastadde, i norden samt mångfaldigt bevittnande sin okunnighet Om hHärvarande lokala förhållanden, och hvilke, då de tala om Ansgarii resor, nyttja några. halfklara och fertydiga fråser om ett. Birka; som nyare svenska skribenter (Messenius, Dahlberg, Hadorph, m. fl. efter dem), hänfördej af den vanliga patriotismen, satt så: högt upp-i Sveatrakterna! de möjligen kunnat. 0 trnbe Då vi, utan att för egen del anse.oss kunna afgöra. en ,så svår fråga, endast relaterat vissa nyare sätt ätt Betrakta den, tillåta, vi oss medsåmma i förbigående nämna en af.hr G.W. Sylvander i Kalmar ej längesedah utgifyen disputation de situ Birce Oppidi antiquia, hvilken förtjenstfullt belyser detta ämne och framdrager flere hittills förbisedda: skäl att antaga, ett sydligare Birka, än man vanligen gjort, till Ånsgarii resas mil. Hr K fortgår till historien om Erik Segersäll och Olof Skötkonung, då: han derjemte får tillfälleatt temligen omståndligt anföra berättelserfia om S:t Sigfrid och hans medbjelpare Unaman, .Winaman. oeh Sunaman. Den från Sturleson hemtade historien om Olof Trygg wason, slaget., vid Svoldern 0. s. v. läses i en ganska väl genomförd framställning. Delen slutar med Emund Gammal, om hvilken det bland annåt, !sedan tvisterna mellan honom och erkebiskopen i Bremen omtalats, heter: att han sjelf tog Sig för att tillsätta en biskop i Sverige, hvilket erkebiskopen ansåg för ett brottsligt intrång i sina rättigbeter. På denna grund har han af Nordiska kyrkans äldsta häfdatecknare blifvit skildrad såsom! en ganska dålig Korungy ochi uti nåra gamla inhemska urkunder (har. hatt fått tillnamnet Slämme. Man ser här ett af de mångfaldiga , exemplen på nödvändigheten att med, stor varsamhet begagna källorna för vår medeltidshistoria, enär föga opartiskhet och oväldig sanning är att vänta af krönikskrifväre, söm skildrat personers karakter och kanske äfven sjelfva händelserna, mindre efter hvad desze varit, än i den dager skribenterna för andra afsigter velat måla dem; något .som, der det möjligen skett af rent nit för-emshögre läras befordraände, må hafva varit begripligt och kanske på den tiden i visst fall ursäktligt. för dem, men icke desto mindre medfört ett historiens faktiska förfalskande, hvilket nu måste vara ytterst svårt att afhjelpa eller--.enskorrigera, då man endast har tillgång till den ena. åidans framställningar, men den andra parten ligger så att säga för alltid förstummad, utan några i häfden förvarade ord, som kunde föra hans talan. — Red. har blifvit anmodad införa följande i Aftonbladet: Om Öfver-ingeniörstjenstens i general-landtmäterikontoret bortgifvande förekommer i pBorev M 46 för den 94 dennes en artikel