Aftonbladet – 19 april 1850, sida 2

presidium, valde och kallade till preses för ett år sekreteraren uti kongl. landtbruksakademien m. m. J. Th. Nathhorst. — Handlanderne C. B. Benzon och H.P. L. Grönvald har blifvit förordnade till svenske och norske vicekonsuler, den förre i Stubbekjöbing och den sednare i Prästöe. efter vicekonsulerne L. J. Benzon och H. C. Grönvald, som på begäran blifvit från sina befattningar entledigade. (P. T.) — Uti Upsala Correspondenten berättas, att man äfven i Upsala hört klagomål öfver beskaffenheten af det nu allt mera i rörelsen komna silfvermyntet. Sjelfva ha vi, säger Correspondenten, åtskilliga gånger mottagit dylikt, synnerligen af de sednare myntade V rdr sp., dels med stora flagor, som kunnat med fingrarne bortplockas, dels så dåligt präglade, alt man blott med möda kunnat urskilja gravyren. — Med anledning af förekommen uppgift, att emot det nya silfvermyntet i banken förekomma dagliga och betydliga anmärkningar, i följd hvaraf en stor mängd sådana måst kasseras och till myntet återsändas, har chefen för finansdepartementet anmodat berrar fullmäktige i banken meddela sig underrättelse, huruvida berörde uppgift är med för hållandet öfverensstämmande, samt, i sådant fall, upplysning om de anmärkningar, som egt rum, och de åtgärder, hvilka å bankostyrelsens sida deraf varit föranledda. EE — Sir Thomas Cartwright afled härstädes i går natt, efter en längre sjukdom. Sir Thomas har under lång tid varit Evglands Env. extraord. och minist. plenip. vid svenska hofvet. — Grosshandlanden i Gefle herr Valley har i måndags häistädes aflidit. Han hade bivistat alla riksdagarne från och med 1823, och var en erfaren och frisinnad representant. Han insjuknade här, under deltagandet i bankodiskontrevisionen. — Ifrån Götheborg skrifves: Eoligt privata bref från Löbeck lärer mamsell Lind, vid sin resa till Stoekholm, komma att taga vägen öfver Götbeborg. — Det är Lifregementets grenadiercorps, 2ndra Lifgrenadierregementet, Smålands grenadierbataijon, samt Uplands, Södermanlands och Westmanlands regementen, som i nästkommande Juni månad sammandragas till öfningsmöte å Ladugårdsgärdet, under 16 dagar, inoch ut? ryckningsdagarne iprberäknade. Innan hitmareben skola de hålla dagars regementsmöten rt hemorten. er — Slesvig-Folsteinska frågan. En korrespondent från Hamburg af den 12 depnes skrifver härom till redaktionen följande, som icke saknar intresse i afseende på det närvarande ögonrblickets ställning. På vår börs, äfvensom närmare den egentliga seenen för den politiska tvistefrågan tror; man ännu icke att några fiendtligheter på all-j var komma att äga rum, och endast i det falHet är en blokad att befara. Många trodde nyss motsatsen, i följd deraf att Slesvig-holsteinska regeringen emanciperat sig från Preussen och valt sig en egen general, som låtit en ganska martialisk proklamation utgå till armöeer; men detta bevisar ännu icke att krig nödvändigt skall uppstå, om det än antyder att Slesvig-holsteinarne ämna hjelpa sig sjelfva utan att anlita Preussens bemedling. Det kommer naturligtvis an på, om de anses nog starka, att Danmark ej tilltror sig ensamt kunna tvinga dem med vapenmakt, eller om ej ett sådant betvingande direkt understödjes af ryssarna, hvilken intervention England åter troligen ej gerna skule se. Prov. regeringen har just i dessa dagar vidtagit steg för att inleda underhandlingar med Danmark genom den troligen redan bekanta sändningen af två personer till Köpenhamn, i afsigt att anmäla en deputation. Man bör hoppas att dessa gesandter ej blifva rent afvisade, och intilldess man sett utgången häraf behöfver man ej frukta något utbrott af fiendtligheter, helst tydliga spår till en viss windre båg för ett nytt fälttåg visa sig både på ena oeh endra sidan, och ett sådant numera betraktas blott såsom ett yttersta nödvärn, samt de förra årens öfverkokande sinInesstäroning äfven bos sjelfva köpenhamnsbolerne numera säges hafva något satt sig och ett stort parti af den bildade klassen vill hafva ifred. Den vigtigaste garantien för ufsigten till en fred, om inga fremmande makter inblanda sig, är dock, alt styrkan å båda sidor är så temiigen lika, att ingendera parten kan lbesegra den andra i dennes eget land. Här i Haioburg tror man dessutom, att alla stormakterna vilja understödja freds afslutande ju förr ;Idess hellre. — Hufvudsaken beror således på ;latt fredsunderhandlingarna komma i gång; sker Idetta så draga de nog måhända ut så länge, att Isommaren är sin kos innan alla tvistepunkterna hinna bli afgjorda. Under tiden få båds t partierna hvila och heruta sig litet, och dere! må de å ömse sidor icke illa. ma fm Hataritet och Minoritet i DOli