Aftonbladet – 13 april 1850, sida 2

Ni skall uppläsa detta poem, (ået Gud förbjude ! bad Harry inom sig.) Ahörarne skola applådera — man skall begära afskrifter — ert rykte skall nå hufvudstaden — ni skall bli räknad såsom den förnämste af våra yngre poeter — alla ... Men, herr Lillie, hvarför vill ni icke sjelf uppläsa detta poem — hvarför icke sjelf skörda den lager er tillkommer? afbröt Harry. Hm, herr Warren; jag byser motvilja för all slags popularitet, all slags namnkunnighet — jag fördrager att i hemlighet dricka af Helicons källa och med ljudlösa.steg smyga till Parnassens topp — vänta, det-var en ny id,-jag skall anteckna den. Så länge jag har den tysta tillfredsställelsen att veta det poemet är mitt, hvad bekymrar det mig antingen ni eller jag skördar äran derför! Säg ingnting mer — ni antager naturligtvis mitt förslag., Herr Lillie — Icke ett ord, min bästa herre. — Jag vill sörja för att ni blir inbjuden att nästa gång föreläsa i Lyceum — kom ihåg, om fjorton dagar. Ni får tillräcklig tid att instuderamitt poem och fatta min mening. Kom hit hvarje afton — jag skall hjelpa er. Jag vill icke uppehålla er längre nu; godnatt! Ni träffar väl på May någonstädes — i förmaket kan jag tro; hon skall blifva glad att se-er, ty jag vågar säga att hon bryr sitt lilla hufvud med någonting som ni kan förklara. Godnatt! Denna sista mening tillintetgjorde all vidare motsträfvighet å Harrys sida, åtminstone för ögonblicket, och med hastiga steg uppnådde han förmaket. Kära Harry! ropade May, och sprang emot honom då hon inträdde; hon blickade upp i hans ansigte likasom för att der läsa den stränga dom, som för evigt skulle skilja dem. ,Käraste May, darra icke så, svarade Harry. i det ban förde henne till en stol; tro mig, du har intet skäl dertill. i Ah — gillar ban då vår kärlek ! ropade May och hennes unga, Jjufva ansigte strålade a bopp. Din for har vart ganska vänlig, och jag