Aftonbladet – 13 april 1850, sida 2

mig tramstalla. Norrköping den 8 April 1850. Jacob Philipson.r Om Gottland. Till Redaktionen af Aftonbladet! Då ins. vid en insänd och i Aftonbladet för den I dennes benäget införd artikel om Gottland, föranledd af en annan dagen förut i tidningen införd, jemväl insänd längre uppsats, fogat en så lydande not: Denna insändarens anspelning på en viss person (nemligen såsom förmodad författare till den första artikeln), har red. skäl förklara vara ett missförstånd. RBed:s anm. så får insändaren af den sednaste artikeln vördsamligen anmäla, att samma anspelning grundar sig på sådana slutsatser, hvilka ej gerna kunna slå fel. Deremot anser insändaren det ganska troligt att författaren till den första artikeln icke direkt utan på klokt valde omvägar låtit sitt opus komma: red. till banda. En sådan försigtighet brukas ju ofta af dem som, på en gång vilja spela radikale och ultrakonservative, allt efter som omständigheter och afsigter fordra. Den var isynnerbet här nödig, emedan red. sannolikt ieke skulle hafva utan strängare granskning samt en viss grad af misstanka i afseende på motiver mottagit meddelanden från en korrespondent, hvars red. sannolikt ej obekanta tänkesätt snarare passa för Tiden eller Morgonbladet, än för Aftonbladet. Det torde synas nog eget, att vilja upptaga utrymmet i ea tidning med: tvist om något som kan till den grad synas vara en bisak för publiken som frågan derom, hvilken varit författaren till en insänd artikel. För att förklara detta tordefå nämnas följande. Under sistlidet år framställde hr landshöfdingen af Dalström till hushållssällskapet ett till honom ingilvet förslag, afseende att till Gottland sprida kännedomen om de nyare eller förbättrade jordbruksmethoder, som begagnas i flera delar af det öfriga Sverige eller i andra länder, men hittills mindre bekanta bland allmogen på ön, dymedelst att uppmuntringspremier kunde erhållas för ett visst antal sådana mindre jordbrukare, hvilka ville inflytta till ön och der bosätta sig, dock ej förr än de flyttat öfver och visade sig vara i besittning af vissa tunneland jord. Då detta förslag remitterades till hushållssällskapets förvaltningsutskott, framträdde der en ledamot, hvilken icke aktade för rof att helt och hållet vanställa förslaget, såsom hade det varit fråga om att begära premier för löst dagsverksfolks inflyttning, ja till och med hamnbusars eller korrektionisters införskrifvande; och på denna grund sökte samme ledamot derefter i ett längre anförande både håna och förlöjliga förslaget. Detta sätt att argumentera, som icke innefattade rent spel, igenfanns på visst sätt äfven i den ofvannämnda första till: Aftonbladet insända artikeln, så till vida, som landshöfdingen äfven der finnes klandrad derföre att han förordat den ifrågavarande meningen, som upptages på samma oriktiga sätt, och det är svårt att tro, det ett sådant nit emot hr landshöfdingen i och för en sak, som väl i det hela borde leda till öns fördel derigenom att det afsåg att uppmuntra inflyttning dit af en ökad åkerbruksskicklighet, kunde komma från någon annan än samma person som förut i hushållssällskapets utskott gjort sig en ära af att motarbeta en till allmänt gagn syftande önskan. : Insändaren vågar derföre också påräkna att den tidning, som under 20 års tid så varmt, och med så mycken framgång intresserat sig för den fosterländska industriens utveckling, utan afseende på ort eller person, snarare skall söka stäfja än understödja -de ohemula försök, som blifvit nyligen af den anspelade personenn gjorde, att förvränga och medelst inblandning af låga insinuationer och uppenbara osanningar motarbeta det nämnda förslaget. Insändaren ber, att få till Red. öfverlemna handlingar och bref, hvilka torde till öfverflöd bevisa, att förslaget alldeles icke, såsom den anspelade personen i tal och skrift sökt utsprida och sednast uti artikeln 16 i Regeringsformen, tillämpad på Gottlands styrelse influtit såsom anmärkningsvärdt mot landshöfdingen, innehål er ett enda ord af ohöfliga och osanna yttranden mot provinsens åkerbrukare. 2:0 Att dena suspelade personen antingen icke förmått fatta förslagets tydliga syfiniog ull allmän nytta för öns alla jordbrukare, eller ock att han mot bättre vetande deråt gifvit en vrängd tydning, emedan han i sitt bemötande deraf. talar om något helt annat än förslaget innehåller, och dervid sjelf föreslår åtgärder, hvilka till en del svårligen vore verkställbara och ej gerna låta förena sig med våra lagar och våra begrepp om personlig frihet: 3:0 Att den anspelade personen sjelf bhuffvudsakligen vederlägger sina egna argumenter mot förslaget genom citerande af följande: Den på Gottland med så mycket skäl lofordade Georg Stephens har år 1820, då han undersökte :Gottiands myror, med ogillande omtalat den ringa håg, som visade sig vid odlingar, men år 1836, då han åter besökte ön, a a en