Aftonbladet – 11 april 1850, sida 2

Litteratur. Kongl. Vitterhets-, Historieoch AntiqvitetsAkademiens Handlingar, XIX Delen, på S. Magnus förlag. Sthm 1850, 389 sidd. 8:0. Frukterna af våra lärda samfunds arbeten ipphemtas af den större allmänheten för det nesta i deras tryckta Handlingar; hvarje utkommande del af sådana måste följaktligen allid af publiken emottagas som en art nationalvinst. Saken består nemligen här icke blott och bart i den särskilda nytta, dessa delar i öljd af innehållet i och för sig kunna sprida, likhet med hvad böcker från hvilken hand som helst i mått af deras godhet förmå uträtta; här tillkommer dessutom den omstänligheten, att genom Handlingarne ett slags redogörelse lemnas för det lärda samfundets gen ståndpunkt, för karakteren af dess verksamhet, och slutligen för sjelfva dess åsigter, emedan de i Handlingarne intagne skrifterna blifvit af samfundet framför andra belönade med utsatta pris eller åtminstone med -menions honorables, hvårföre de med skäl böra anses såsom gradmätare afställningen och tänkesätten inom samfundet. f Denna ställning och dessa tänkesätt borde väl i lärda och vittra stiftelser, som icke bafva politiken till sjelfva syftemålet för sina arbeten och sträfvanden, ej heller till måttstock vid bedömandet af inkommande skrifter taga de personers politiska horisont icom samhället, som inleimna dem. Att så emellertid icke sällan varit händelsen, har man säkra anledningar att tro. Likväl behöfver man i detta hänseende icke skylla :samfundens egna medlemmar för så stor partiskhet, som det kunnat synas; enär stiftelserna sjelfva varit anlagde på grundsatser, hvilka till:en del gjorde ledamöterne ansvarige för den politiska färgen i de skrifter, som de belönade, eller dock gåfvo dem en stark anpledning att.ej hylla — till och med inom Historia, Poesi o. s. v. — annat än hvad genom den deri befintliga politiska lukten kunde anses angenämt för de högre kretsar, ur hvilkas sköte och för hvilkas sul! den lärda: eller vittra stiftelsen egentligen blott blifvit gjord, och som följzktligen icke borde störas eller stötas. Detta förhållande har också ej haft särdeles menligt inflytande på Historien, Eorskningen, Poesien, Konsten 0. s. v. i och för dem; ty följden bar endast blifvit, att sällan nog någon rätt grundlig historiker, någon sjelfständig skald, sann atist o: s. v. inlemnat arbeten till. dessa med vissa välbekanta .presumtioner kringgärdade stiftelser, utan i stället framgått sin egen bana, och gjort det i sällskap med nationen. Stiftelserna sjelfva hafva således derigenom allenast kommit mer och mer afsides från folket; dervid har bela resultatet stadnat. rad Om denna blick på det verkliga förhållandet i främsta rummet, hvad Sverige beträffar, gäller det vittra samfund som bär namn af Svenska Akademien, så har den väl dock i visst fall äfven sin betydelse för Vetenskapsakademien, och till och med någon gång Landtbruksakademien. : Politikens : sidoinflytelse vid prisbestämningar spåras kanhända minst i Vitterhets-, Historieoch Antiqvitets-akademien, för så vidt man är i stånd att sluta af dess Handlingar. På grund deraf, att de lärda och vittra samfund, bvarom vi talat, hvila på statsanslag och ej lefva af enskilda bidrag, skulle man visserligen kunna ifrågasätta rättmätigheten af den bana de så ofta valt, ätt på sätt och vis göra sig till eremitager eller afsides hemvister för koterier, beroende af vissa politiska tänkesätt. med uteslutande af andra, misshagliga. Då vi ofvanföre öfverhufvud fritagit medlemmarne från förebråelsen af att hafva handlat partiskt, äfven när de utgått från politiska sympatier och anptipatier i flere af: sina åtgörder, och vi hemtat stöd för dennå fritagelse deraf, att saken! — huru förbatlig eller betänklig den i och för sig må synas — dock legat i stiftelsernas egna vid inrättningen fogade grundsatser, från hvilka en afvikelse ej var tillåtlig för medlemmarne, eller åtminstone för dem icke lätt att tillvagabringa; så ledes undersökningen härigenom naturligtvis öfver till stiftelsernas principer, och till den frågan, huruvida staten skall behöfva underbålla en på koteripolitik : grundad koterismak, hvilken kan vara både passande och ursäktlig för dess egna innehafvare, men derföre icke är af det värde för samhället i det hela, att detta såsom sådant bar skäl att genom allmänna anslag understödja och upprätthålla dess tillvaro. . När Fransyska akademien stiftades 1635, var det Richelieus afsigt att fängsla Frankrikes poesi vid thronen; eller, med andra ord, att omkring denna samla ett antal skalder, hvilka, belyste med hofvets glans och frambållne genom synbara materiella utmärkelser, sedan i sin mån genom poesiens bäpförelse, konstens välde och språkets makt skulle verka på folket, i den politiska riktning regeringens chef åsyftede. Richelieu, som då var denne chef, afsåg i första rummet skapandet af lydiga redskap för sin egen räkning inom en sfer, som politiken ieke förr, åtminstone icke till den vidd, hbegsgnat. Planen var kiok; och huru den under Ludvig XIV mognade, för att slutligen framstå i ett slutet ech konseqvent system, Iförvandlende konsten till en tjenst-ange åthefintressel visar månget blid i den tidens kiönika. Man får derföre ej neka, att Franska akademien tillika gjorde verkligt gegn både åt fransyska språket och åt en cch annan s:nn skald, hvilken rycktes-undan glömskan, erböll