Aftonbladet – 10 april 1850, sida 2

förare, som stundom i svårt väglag och andra tillfälligheter deraf måste begagna sig. Allt detta anses tala för billigheten af postlegans höjande till likhet med gästgifvareskjuts. ; — t— — I ,Wermländska Korrespondenten lemnas en berättelse angående den af Arvika Skyttegille föranstaltade målskjutning den 4 dennes, hvari ibland annat säges: Bland de 46 täflande voro endast 3:ne bönder. Man kan likväl hoppas, att förhållandet skall blifva annorlunda vid kommande täflingar, då saken, genom allmännare kännedom derom, vunnit. allmännare deltagande. Mången gammal god reffelbössa torde derigenom få återgå i tjenst och skeffa sin egare säker hand och säkert öga, i stället för at! borras om eller rosta bort. terskapandet, bland den kringboende allmogen, af lust och skicklighet att skjuta med kula är just hufvudafsigten hos det nybildade Arvika Skyttegille, och om det i sin trakt efterhand kan uppnå detta mål, så har från ett ringa frö uppvext ett herrligt träd, hvartill vi skole önska och boppas många likar i svensk jordmån. Äldre Skyttegillen, bland hvilka äfven det i Carlstad, hafva mera varit slutna sällskaper af jägare, för enskildt nöje eller för jagtens förädlande, än om fattande föreningar, för att göra skjutöfningar med kula till ett folknöje och den derigenom vunna färdigheten till ett folkets, nationens vapen, vida starkare, än stora stående armöer — så mycket mera tryggande jemte en dylik. Stor skada är, att ej anrorstädes i riket höres af några Skytte-föreningar för sistnämnde mål, oaktadt alla offentliga uppmaningar. — —Ä — !