Aftonbladet – 10 april 1850, sida 1

ST vv underhandlingar med Danmark. Det tros att detta förslag skett, för att förekomma verkan af preussiska kabinettets förklaring, att det nu vilte hålla sig strängt vid fredspreliminärerna, men icke hade något emot om konungen af Danmark ville serskildt träffa någon öfverenskommelse med bertigdömet Sesvigs representation. Emellertid afslogs hertigens förslag, efter en stormande debatt, med tre rösters pluralitet. FRANKRIKE. I den omnämnda artikeln af Lamartine angående Larochejacqueleir.s förslag om en appellation till folket, huruvida det vill att Frankrike skall vara republik eller monarki, heter det bland annat: En appellation till ordningen, till det sunda menniskoförståndet, till arbetet, synes mig bättre än tio appellationer till folket. Då jag nu håller på att sluta, faller mig något in, som, ifall jag vore bland deras antal hvilka äro missnöjda med tiden, skulle innefatta en anledning att förlåta republiken. Detta är: 1790 skulle en motion, sådan som Larochejacqueleins, följande dagen hafva fört sin upphofsman till fängelset; 1793 skulle den hafva fört honom på schavotten; 1810 på Grenelles fält (för att skjutas); 1815 inför prevotaldomstolarne; 1840 inför pärsdomstolen; under det att republiken år 1850, fri och ädel, afhör honom utan vrede, pröfvar utan skandal och inskränker sig till att låta motivnären — besinna sig. Jag kan icke annat än hoppas det bästa af en republik, som låtit mitt land göra ett sådant framsteg i menniskoförstånd, mensklighet och sedlighet., Den socialistiska demokraten Vidal, som vid de sednaste kompletteringsvalen blifvit vald till folkrepresentant både i Paris och i det Nederrhenska departementet, har förklarat sig för att antaga deputeradekallet för det sistnämnda departementet, så att ett nytt val i följd deraf måste ske i Paris; socialdemokraternas kandidat måste då enligt sednaste öfverenskommelse blifva Emile de Girardin, den bekante redaktören för la Presse. Le Napoleon för den 31 Mars söker bevisa huru nödvändigt det är, att nationalförsamlingen först till lugnets och ordningens befästande antager alla nödiga repressivlagar och derefter öfverlägger om åtgärder till förbättring af folkets materiella välstånd. I en annan artikel uppträder denna presidenten Bonapartes organ mot pressen och söker bevisa nödvändigheten af en polisminister. I de legitimistiske folkrepresentanternas församling den 30 Mars vid Rue Rivoli hafva endast två ledamöter, Bechard och Favreau, uttalat sig för Larochejacqueleins meranämnde motion. Majoriteten slöt sig till Berryers mening, att den legitimistiska principen icke kunde underkastas den ombytliga folkomröstningens obestämda utgång. I Passage de FOpera noterades femprocentsfonderna till 89,60. TYSKLAND. Konungen i Preussen höll den 30 Mars en rådplägning med ministrarna och hr v. Radowitz. Hufvudföremålet för öfverläggningarna var Erfurterparlamentet. FörhåHanderna inom folkhuset, sådana dessa de sednaste dagarna gestaltat sig, hafva ådragit sig regeringens synnerliga uppmärksamhet, och br v. Radowitz har återvändt till Erfurt med nya mera bestämda instruktioner. Ofvannämnda konferens anses så mycket mera betydande, som trenne af de deruti deltagande herrarne yttrade sig i den dubb!a egenskapen af ansvariga preussiska ministrar samt medlemmar af Erfurterfolkhusets högra sida. Uti Erfurt fortsatte parlamentet sitt författningsarbete. Så väl statshusets som folkhusets författningsutskott hafva nedsatt hvar sin subkommissission, för att förbereda ärenderna. Kamrarne i Baden hafva den 27 Mars blifvit prorogerade på obestämd tid. Franska tidningen Assemblee Nationale meddelade den 30 Mars följande reflexioner öfver ställningen i Tyskland. Det är intressant att taga i ögonsigte de tyska stormakternas inbördes förhållanden och de förvecklingar. som deraf kunna följa. Ryssland och Österrike synas vara fullkomligt öfverens i alla punkter. Österrikarne samla sig i Böhmen, ryssarna utsträcka sig från Kalisch ända till storhertigdömet Posen. Om kriget utbryter mot Preussen, så! har Österrike att påräkna hela det ka:holska Schlesien: sympatier, som först i 48:de irhundradet blifvit detsamma frånryckt. Ryssland kan återgifva polackarna storhertigdömet Posep. Konungen af Sahsen, hvilken Preussen 1813 beröfvade den bästa delen af hans stater, för hans idla trohet emot Frankrike, återtager med Österrikes och Rysslands hjelp sitt förlorade område. Emedan det filosofiska och äregiriga Preussen störtar Tyskland i oordning och beklagligen gör sig