Aftonbladet – 3 april 1850, sida 2

mansinnehafvarne beredas dels genom rättigheten att: rhålla skjutslega för det antal häster, som för postens 1 ortskaffande utgår, dels genom väntningspenningars rhållande till samma belopp som för gästgifvareskjuts , oeräknas, och dels derigenom, att postskjutsskyldigheten för den före år 4830 ålagde dubbla postföring. inge beräknas till sex mil i veckan eller 342 mil ; på året för helt mantal och i förhållande derefter för större eller mindre hemmantal, och all postföring. derutöfver ersättas med 24 sk. bko milen, ansett,! att, enär, till följd af ökad industri, tilltagande folkmängd, lättade kommunikationer, samt hvarjehanda andra förhållanden, antalet af de bref, paketer och lidningar, som med posterne fortskaffas, med hvarje år tilltager, så att snart nog transporten deraf måste! medföra ett onus, vida öfverstigande det, söm vid hemmanens anslående till postskjutsen togs i beräk-! ning, och hvilket onus ej kon genom redan beviljade förhöjning i postskjutsiegan anses vara ersatt, sädana åtgärder böra vidtagas, att för framtiden antingen postskjutsskyldigheten skiljes från jordbruket, eller att detta besvär åtminstone icke hårdare än nu kommer de skjutsskyldige till last; hvarföre R. St. hos Kongl. Mej:t genom underdånig skrifvelse af d. 5 Augusti 4848 anhållit om undersökning, huruvida, utan någon betydlig minskning i den inkomst staten af postverket för närvarande erhåller, postskjutsskyldigheten kunde genom postföringens bestridande medelst entreprenad eller på annat lämpligt sätt, skiljas från jordbruket emot åligganden för posthemmanen, att fullgöra de onera, hvarifrån de nu äro befriade, samt derefter, sedan vederbörande blifvit hörde, till Rikets Ständer afgifva nådig framställning i ämnet. Rikets Ständer hafva derjemte anhållit, att Kongl. Mej:t, oberoende af en sådan organisation af postväsendet, måKe låta vidtaga de förändringar i afseende derå, hvilka utan Rikets Ständers hörande må kunna tillvägabringas till-lindring i omförmälte besvär, vare sig genom brefvens afsändande med ångbåtar eller på annat lämpligt sätt. Kongl. Maj:t bar genom remiss af den 7 Augusti samma år anbefallt öfverpostdirektörsembetet, att sig öfver detta ämne utlåta. Embetet har i anledning häraf sig utlåtit: I frågan huruvida den yrkade förändringen kan genomföras utan någon betydlig minskning ti den inkomst staten för närvarande af postverket erhåller; att enligt en för år 4847 uppgjord uträkning för den af posthemmansinnehafvarne under nämnde tid bestridde postföring i skjutslega och samtlige öfrige ersättningar utbetalts rdr 58,045: 39. 9 bko, och skulle enahanda postföring, om till dess utgörande komme att användas betingad eller gästgifvareskjuts, uppgå till rdr 93,093: 8. 4 bko, och sålunda en årlig utgift utöfver den nuvarande uppkomma af bko rdr 37,047: 46. 7. Om denna postföring, i stället för att genast öfverflyttas på gästgifveriskjutsen, först utbjudes på ackord eller beting, såsom hittills skett med större delen af de poster, som ej af posthemmansegarne fortskaffas, kommer densamma otvifvelaktigt att på många ställen öfvertagas mot en något lägre skjutslega än den inom orten för gästgifveriskjutsen gällande, och kan ofvananförde kostnadsbelopp derigenom åtminstone till en början blifva något lägre än hvad nu beräknats. Men embetet anför, att det besvär, som skjutsenrs liqviderande redan medför för Kongl. Maj:ts befallningshafvande och vederbörande kronobetjente i orterne genom den mängd entreprenadauktioner, som redan nu måste flera gånger em året inom hvarje lån utlysas i och för postskjutsens utbjudande på nytt beting hvarje gång de redan gällande kontrakterna uppsägas, samt genom nya kontrakters afslutande derom, och den svårighet vid liqvidernes uppgörande, som redan uppkommit derigenom, att postskjutslegan för närvarande till följd af de olika kontrakterna utgår under 47 olika belopp, ifrån 8 sk. till 4 rdr 46 sk. bko för hvarje mil per häst, skulle öfver höfvan ökas, om särskildte sådane auktioner skulle utlysas för all den skjuts, j som nu af posthemmanen bestrides, och nya kontrakter för hvarje station inom riket derom afslutas. Viasten deraf skulle dessutom efter all sannolikhet! årligen minskas, i den mån ett större antal dylika : entreprenadauktioner komme att utlysas, äfvensom i den mån ett stigande åkerbruk gör allmogen mindre benägen att för en ringa penning vara borta från hemmet med folk och dragare. De vid ett sådant anskaffande af postskjuts uppstäende svårigheter skola derföre, enligt embetets åsigt, vida öfverväga den möjligen deraf uppkommande ringa besparing, hvarföre embetet för dess del anser mera ändamålsenligt, att den postskjuts, som för närvarande af posthemmansegarne utgöres, skulle ifrån dem borttagas, att densamma genast på de gästgifveriskjutsskyldige öfverflyttas. Beträffande de ersättningar, som genom posthemmanens indragning och deras åtagande af sådan onera, hvarifrån de nu äro befriade, skulle kunna vinnas och hvarigenom ofvannämnde tillökning i postföringskostnaden skulle minskas, uppgifves, att den förnämsta fördel, posthemmanen i och för postföringsskyldigheten åtnjuta, är frihet från rotering. Posthemmanhens öfriga friheter äro: a) Befrielse från kungs-, håll-, reservoch gästgifvareskjuts; b) Kronooch durchmarcheskjutsen, transport för kronans räkning, samt fångars försel och förpläging; ec) Befrielse från inqvartering och gästning, vare sig af kronans manskap eller embetsmän och betjente i allmänna ärender; d) Kronobrefs framskaffande mellan kronobetjente; e) Utmätning af egande posthästar och till postföring behöflige åkdon; f) Planterhagars anläggning och instängning, samt vedoch torfkörsel till allmänna behof; g) Dagsverken till kungsgårdar, krorohemman och lägenheter; h) Materialiers och timmers forslande till allmänna hus och byggnader, samt från i) Nämnde-, fjerdingsoch sexmäns, kyrkovärde-, skjutsrättareoch snöplogningsfogdesysslor; — men roteringsfriheten skulle endast lemna staten en rotevscansafgift för ungefär 250 rotar, med 12,800 rdr, och alla de öfriga förmåner kunna svårligen till pågot vist värde för året uppskattas, utan skulle posthemmanen, om de från postföringen befriades, sannolikt få utgöra ofvannämnde onera in natura, liksom öfrige kronohemman. Den ökade utbetalning för året, hvarmed postföringskostnaden, efter öfverflyttning af all postskjuts från posthemmanen till de gästgifveriskjutsskyldige, skulle komma att drabba postkassan, måste, under förutsättning att den erhåller ett emot ofvannämnde BITS REFEREED TT sammans Han ville icka att den man, hvarsl: